Åklagarmissar medför ogillade åtal och straffsänkningar i smuggelhärva
Tingsrätten dömde sju av tio åtalade i en smugglinghärva för bland annat smugglingsbrott och bokföringsbrott. Hovrätten riktar dock skarp kritik mot bland annat åklagarens processföring och friar därför nu alla tilltalade utom tre, som får väsentligen sänkta straff.
Tio personer åtalades för bland annat grov smuggling, grov oredlighet mot borgenärer och grovt bokföringsbrott.
De tilltalade påstods i varierande utsträckning ha varit delaktiga i att ha infört drygt 191 000 liter alkohol och 70 miljoner cigaretter till Sverige från Italien och Tyskland utan att anmäla detta till tullen. Förutom de importerade varorna hade även 42 miljoner cigaretter från ett svenskt bolag förvärvats och sålts vidare.
Tingsrätten dömde sju av de tilltalade för olika smugglings- och bokföringsbrott. Påföljderna bestämdes från villkorlig dom och dagsböter upp till fängelse i sex år. Fyra av de tilltalade meddelades näringsförbud i fem respektive tio år.
Hovrätten konstaterar nu att det är uppenbart att hanteringen av de enorma mängderna sprit och cigaretter är olaglig och att syftet tycks ha varit att undandra staten skatt.
Åklagaren har dock endast, förutom bokföringsbrotten, fört talan om att förfarandet med alkoholen ska utgöra smugglingsbrott och förfarandet med cigaretterna grov oredlighet mot borgenärer. Detta förhindrar hovrätten att pröva om gärningarna utgör skattebrott eller någon annan brottslighet.
Hovrätten uttalar även att "det har saknats en konsekvent linje i processföringen och åklagarens sätt att presentera den omfattande bevisningen och förmåga att belysa viktiga rättsfrågor har inte alltid präglats av den stringens som kan krävas i mål av den här omfattningen".
Hovrätten finner också att smugglingslagen inte är tillämplig, eftersom bolaget som köpte och förde in spriten var godkänt som importör och hade erforderliga tillstånd. Smugglingsåtalen ogillas därför.
Beträffande cigaretterna ogillar rätten åtalen om grov oredlighet mot borgenärer i samtliga fall, förutom ett där hovrätten ändrar domen till medhjälp till brottet. Ingen bokföring har dock upprättats för verksamheten och därför dömer rätten tre av de tilltalade för olika grader av bokföringsbrott.
Sammantaget dömer hovrätten tre av de tilltalade. Två för grovt bokföringsbrott till näringsförbud i tre år och fängelse i sex respektive fyra månader. Den tredje döms till fängelse i två år och nio månader för dopningsbrott, medhjälp till grov oredlighet mot borgenärer och två fall av medhjälp till grovt bokföringsbrott. Dessutom meddelas näringsförbud i åtta år.
Foto: Scanpix
5 comments
Ännu ett bevis på att juridiken kommer allt längre från rättvisan. Detta har jag kommenterat på flera artiklar på denna sida. Att skylla på åklagaren är att kasta ytterligare sten på denna yrkesgrupp som ständigt blir påhoppade men sliter hårt för mycket mindre pengar än kändisadvokaterna !
Jaså? Själv tycker jag att domen talar ganska starkt för att denna åklagare är inkompetent.
Bertil. Har du läst domen?
Om nu åklagaren gjort ett dåligt arbete så är en trolig orsak snarare arbetsöverbelastning än inkompetens. Man blir inte åklagare på EBM utan att vara tämligen skärpt.
Domskäl ska ju innehålla det som är relevant för att domstolen kommit till domslutet, inklusive vad som är bevisat i målet. I vissa fall får man ju (som åklagare eller advokat) räkna med kritik i domskälen. Men kritiken ska ju i så fall vara relevant för domslutet. Exempelvis kan det ju upplevas som kritik när domstolen gör en helt annan värdering av bevisningen än vad man själv gjort, det får man ju köpa. Själv har man ju i sin tur en möjlighet att kritisera domstolens tänkande i ett eventuellt överklagande. Av hård erfarenhet har jag dock lärt mig att inte använda för hårda ord i mina överklaganden. Ju hårdare skrivning i överklagandet desto pinsammare blir det när hovrätten sedan fastställer tingsrättens dom.
Dock är ju - i vart fall enligt min mening - domen inte rätt forum för allmän kritik mot någon av parternas skicklighet. Med reservation för att jag inte läst ovan nämnda dom så känns det ganska svårt att se vad hovrättens väldigt allmänt hållna uttalande om åklagarens processföring och analys har för relevens. Då blir det bara att chikanera en av parterna.
Vad gäller hovrättens uttalande om skattebrott som inte är stämt för menar jag följande. Domstolen har ju en utredningsplikt och om domstolen ser ett annat brott i den åtalade gärningen än vad åklagaren stämt för, men där det saknas något rekvisit i gärningsbeskrivningen så ska ju domstolen påpeka det. Hur det sedan sker är ju lite valfritt. De gånger det hänt mig (och det händer nog de flesta) så har det varierat från ett diskret "har åklagaren anledning att justera gärningsbeskrivningen" till det mindre subtila "den påstådda gärningen innefattar ju egentligen brott x istället för brott y". Med detta sagt så finns det kollegor som inte alltid lyssnar på domstolen. Om Hovrätten antytt att åklagaren bör fundera över sin gärningsbeskrivning och åklagaren ignorerat detta så får ju åklagaren skylla sig själv och förtjänar den kritik som framgår av domen i det avseendet. Men om domstolen suttit passiv för att sedan kritisera åklagaren i domskälen så faller kritiken tillbaka på domstolen som inte skött sin utredningsplikt.
Innan eventuella personer skriker att domstolen är partisk som hjälper åklagaren med gärningsbeskrivningen så vill jag påpeka att det går åt båda hållen. Jag har fått förslag från domstolen att ta bort moment från gärningsbeskrivningen också, vilket ju hjälper den tilltalade.
Jag anser också att domstolen har en utredningsskyldighet och det viktiga i brottmål, är att komma fram till en riktigt materiell dom. Att peka ut och i det närmaste i domskälen döma någon för brott för att samtidigt fria och skylla på åklagaren känns oerhört märkligt. Man måste tydligt lyfta frågan under förhandlingen.
Att skriva bort en part med "inte ens påstått" och liknande skulle jag aldrig göra. Sådana uttalanden ska man hålla sig för god för och kritik kan man uttala i JT eller SvJT i nästa artikel man skriver där.
En domstol ska avgöra saken och inte uttala sig om annat. Oerhört märkligt agerande av hovrätten.
Skriv ny kommentar