"Advokaternas ersättning måste vara konkurrenskraftig mot domarnas och åklagarnas"
Advokatsamfundet sågar Statskontorets rapport om rätt till ersättning för offentliga försvarare och andra rättsliga biträden. Bland annat anser samfundet att ersättningen inte är tillräckligt för att ge advokater en konkurrenskraftig ersättning jämfört med domare och åklagare.
Advokatsamfundet är i sitt remissvar till Statskontorets rapport om rätt till ersättning för offentliga försvarare och rättsliga biträden kritisk till många av förslagen som Statskontoret lägger fram. Rapporten rör beräkningsmodellen för timkostnadsnormen som styr ersättningen av allmänna medel till offentliga försvarare och andra rättsliga biträden.
Statskontoret föreslår bland annat att nivån ska ligga fast på dagens nivå och att löneutvecklingen för domare och åklagare inte längre ska vara en faktor att ta hänsyn till då man fastställer timkostnadsnormen. Advokatsamfundet vänder sig mot att man istället ska ta hänsyn till löneutvecklingen för tjänstemän inom tillverkningsindustrin.
Advokatsamfundet håller inte heller med Statskontoret om att ersättningen är tillräcklig för att täcka advokatbyråernas kostnader. Enligt kritiken är till exempel inte de i förslaget beräknade lokalkostnaderna anpassade till den kostnadsnivå som råder i storstäderna.
Enligt Advokatsamfundet är ersättningen inte heller tillräcklig för att ge advokater en konkurrenskraftig ersättning i jämförelse med den ersättning som domare och åklagare får.
”Om regeringen anser att det för framtiden ska finnas advokater i tillräcklig omfattning som är beredda att företräda enskilda måste timkostnadsnormen i stället höjas, så att ett system som tillgodoser rimliga krav på lönsamhet i enlighet med tidigare utredningar skapas”, skriver Advokatsamfundet.
Foto: Yvonne Åsell/Scanpix






































































































28 comments
För en gångs skull håller jag med Ann Ramberg om någonting! Advokaternas arvoden i Sverige är ett skämt och balansen mellan åklagsidan och det offentliga försvaret är ojämn. En advokat som får dålig ersättning kan ofta sakna motivering och då är klienten illa ute.
Då man tittar generellt på advokaternas överdådiga levnadsomständigheter undrar man hur det kan komma sig jämfört med åklagare som har normala månadslöner. Varifrån kommer pengarna ?
Rubriken kanske är lite otydlig men det handlar alltså inte om den generella ersättningsnivån för advokater utan "beräkningsmodellen för timkostnadsnormen som styr ersättningen av allmänna medel till offentliga försvarare och andra rättsliga biträden". Det handlar alltså om t.ex. brottmålsadvokater och målsägandebiträden alltså nog så viktiga roller i en rättsstat (man kanske något förenklat kan säga att det handlar om fall där jurister och advokater biträder enskilda gentemot det offentliga? rätt mig om jag har fel).
Ja, gör gärna de offentliga advokatarvodena i nivå med åklagarnas, men i så fall lär advokatarvodena sänkas - inte höjas!
Domarna och åklagarna är de lägst betalda i rättssalen som det är idag. För båda yrkena krävs det någon form av idealitet.
Även om samfundet inte gärna vill känna till det så finns det faktiskt advokatbyråer i form av komanditbolag. Gissa om de senare skrattar hela vägen till banken?
Vad gör det för skillnad? (menat som fråga inte ett ifrågasättande)
Fram tills för några år sen var större delen av advokatbyråerna kommanditbolag. Detta för att det fanns ett undantag i aktiebolagslagen gällande ansvar och advokatbyråer. Har svårt att förstå hur någon skulle skratta hela vägen till banken bara för att man är kommanditdelägare...?
Jag delar helt Rambergs ståndpunkt, och det har med rättssäkerhet att göra. Åklagare har i dag i princip obegränsad budget i varje enskilt fall, eller ett mycket högt tak/utredning. Advokaten har blott en bråkdel av åklagarens budget till sitt förfogande, men ofta behöver advokaten/klienten bedriva egen utredning för att "motbevisa" åklagarens utredning. Återigen här landar vi i det som flitigt diskuteras, nämligen åklagarens brist på objektivitet. Just denna brist leder till minskad rättssäkerhet, ett sätt att få jämvikt är att höja advokatarvodena så att målens sammantagna utredning kan göra anspråk på objektivitet.
En sak som tycks ha glömts bort i sammanhanget är de vanligt förekommande överdebiteringarna från advokatsidan - en möjlighet till höjd ersättning som åklagarsidan saknar.
Det finns mycket myter kring advokaters och juristers debiteringar som är helt felaktiga. Det är alltid människor som har en förmåga att synas och höras som pratar stort och gör sig lustiga på andras och den svenska rättsapparatens bekostnad. Ersättningsformerna, t.ex. den som utgår enligt rättshjälpslagen är urvattnad och fungerar inte. Timkostnadsnormen hänger inte heller med. Det handlar från statsmakterna sida om att komma på ett system, där man gör det svårt för de juridiska ombuden att debitera. Detta motverkar t.ex. nyförtagande och expansion, som är nödvändig även för företag inom juridikbranschen, på samma sätt som i alla övriga branscher. Som små- och nyföretagare kan man t.ex. inte agera bank åt staten, eftersom det blir då mycket tufft och hämmar utvecklingen i branschen. Ofta får man, som ombud efter betydande arbetsinsatser ligga ute med halvårsvisa krediter. Advokater är en del av rättsapparaten, jämte domaren och åklagaren och ska vara jämställd med de övriga i rättssalen. Detta är en självklarhet.
Advokater ska inte behöva lida i något diffust besparingssyfte från statsmakternas sida. Jag befarar tyvärr att människor börjar ta lagen i egna händer om man ständigt ska genomföra försämring efter försämring av rättssystemet. Satsa istället på vad som krävs för att ta tillvara det goda rättssamhället och allas likhet inför lagen.
På samma sätt som det görs reduceringar av kostnadsräkningar kanske man frekvent ska börja sänka domares och åklagares löner. Det finns väl ingen som tycker att detta är rimligt. På samma sätt är det orimligt att frekvent sänka ombudens kostnadsräkningar, t.ex. när en ung klient behöver extra råd och stöd, samt rent pedagogiska insatser när denne inte förstår sig på rättssystemet.
Bra jobbat Anne Ramberg! Det förs fram för lite argumentation av det här slaget idag.
Välskrivet!
Tack Linda!!
Jag håller med om det mesta du skriver Kristoffer, men överdebiteringar är ett faktum - det känner alla till med någon insyn i verksamheten.
@BL; Intressant. Om det är ett faktum så måste väl advokaternas överdebiteringar finnas väl dokumenterade. Kan du inte hänvisa till de källor du har för ditt påstådda faktum?
I mindr brottmål gäller en fast taxa som är direkt hänförlig till tiden för huvudförhandling. Hur menar du att advokaterna skulle kunna överdebitera i dessa mål?`Detta är ju trots allt den stora bulken av brottmål.
I större brottmål får åklagarna alltid yttra sig över försvararnas ersättningsyrkanden och JK har möjlighet att överklaga beslut i ersättningsfrågan. Slutligen är det domstolarna som prövar ersättningsyrkandena. Om försvararnas ersättningsyrkanden godkänns trots alla dessa prövningsinstanser så måste ditt påstående innebära att du underkänner åklagarväsendet, JK och domstolsväsendet.
Men till syvende och sist inväntar jag med spänning att du redovisar det stöd du anser dig ha för påståendet att det är ett faktum att advokater överdebiterar.
@BL. Först vill jag tacka för komplimangerna och att du håller med mig i de mesta som jag skriver. Överdebiteringar förekommer säkert. Många gånger tvingas man dock till rena underdebiteringar på grund om förutfattade meningar om tidåtgång m.m. Jag tror att underdebiteringar vanligare än överdebiteringar. Tyvärr hämmar detta branschen och får många skickliga jurister att lämna humanjuridiken, där processande i domstol är en vanlig del i arbetet.
Varför ser man så sällan denna idealism och detta vaktslående om rättssystemet ute på byråerna? Överdebiteringar är inte bara ett faktum, omfattningen av överdebiteringar, dessutom ofta i kombination med undermåligt arbete från ombudens sida, är rent osmaklig. Men som vanligt brister det i viljan att ta ansvar och konsekvenserna av sitt eget agerande. Visst vore det väl trevligt att dessutom kunna överdebitera för extra råd och stöd till unga klienter eller pedagogiska insatser när så behövs?
@Notorius publicus: Se mitt svar ovan....om nu överdebiteringar vore så frekvent förekommande skulle ju försvararuppdragen vara glödheta bland alla advokater. Tälja guld utan någon egen arbetsinsats tror jag alla gillar. Men varför är då återväxten bland försvarare så dålig, varför kan man på sina håll inte ens hitta försvarare? Redan dessa teser talar rätt tydligt emot dina och BLs (om ni nu inte är samma person) påståenden. Men visst fram med bevisen för era påståenden så viker jag mig om jag har fel.
Vi skattebetalare torde betala för Billy Butts ständiga "resning ansökningar" via rättshjälp, t.o.m. 9:e gången. Kostar hans "resning ansökan" minst 152 000 kr varje gång? Jmfr
För det biträde BH lämnat WB i Högsta domstolen fastställs ersättning enligt
rättshjälpslagen till 151 800 kr, varav 141 750 kr för arbete, 1 300 kr för
tidspillan och 8 750 kr för utlägg. I ersättningen ingår mervärdesskatt med
30 360 kr.
trots att Högsta domstolen har genom beslut den 17 maj 1994, den 29 september
1994, den 21 december 1994, den 13 februari 1995, den 11 juli 1995, den 21
maj 1996, den 12 november 1997, den 12 oktober 2006 och den 5 maj 2008
avslagit resningsansökningar av WB. WB har på nytt ansökt om resning.
http://www.hogstadomstolen.se/Domstolar/hogstadomstolen/Avgoranden/2010/...
Det kubanska ordspråket, bör bli skattebetalande svennebananens: "om våldtäkt är oundvikligt, slappna av och njut".
Jag grundar mina påståenden om överdebiteringar på uppgifter från advokater själva, mer kan jag inte säga. Jo, möjligen att det är betydligt strängare koll vad gäller överdebiteringar i Danmark.
Klart slut !
...men BL. Advokaterna menar ju tvärtom att de underdebiterar. Hur går detta ihop med ditt resonemang BL?
Officiellt - inofficiellt.
De advokater som uppfattar sig som fattiga kan alltid söka pengar hos stiftelsen Gustaf och Calla Sandströms Minnesfond: Justitierådet Lindskog kan ev. bistå med upplysningar.
Jag säger som den förre polismästaren i Skåne Anders Danielsson appropå dålig ersättning för utfört arbete "Ni ska vara glada att ni har ett arbete, det finns många andra yrken där ni kan tjäna mer pengar" Så lät det inom polisen för sex år sedan. Det är naturligtvis sant, men det är en dålig inställning.
Angående advokaternas ersättning finner jag det anmärkningsvärt att ni klagar över er ersättning som vida överstiger medianlönen i Sverige, således är det svårt att känna att era anspråk är rimliga.
Peter skrev att åklagarna har en överdrivet stor budget att driva utredningen med, vilket iofs är sant, dock beaktar han ej den möjlighet en försvarare har att begära in ytterligare utredning, såsom kompletterande förhör samt diverse andra undersökningar. Låt åklagarna samt polisen göra jobbet vilket innebär att ni slipper "obetalt" arbete.
Överstiger medianlönen skriver du. Menar du då för arbeten med 12-15 timmars arbetsdagar, gärna också helger? För så ser en arbetsdag ut för de flesta advokater. Eller menar du de jobb som är på 8 timmar, med fria helger och långa semestrar, sjukförsäkringar och trygghetspaket? I så fall jämför du äpplen med päron.
Du beskriver en normalsituation även för en domare Krister, men då helt utan möjlighet att kunna påverka den egna lönen.
Varför är alla i juristbranschen så missunsamma mot varandra?? Om domare, åklagare och advokater gör ett bra jobb så ska väl alla ha bra betalt!!
Både Krister och Fiskalen överdriver.
Domare arbetar normalt sett kanske 35 timmar i veckan och allmänpraktiserande advokater kanske snittar 45 timmar. Skillnaden beror inte på att de senare är flitigare, hade de haft fast månadslön och ingen som kontrollerade deras arbete så skulle de också jobbat 35 timmar i veckan. Men sen tjänar ju domarna betydligt mer.
Skriv ny kommentar