Brister i rutinerna för hemlig avlyssning av misstänkta och advokater
Polisen måste bli bättre på att hantera situationer då konfidentiella samtal mellan en misstänkt och hans försvarare plötsligt dyker upp i samband med hemlig telefonavlyssning och buggning. Det slår Säkerhets- och Integritetsskyddsnämnden fast i en rapport.
Nämnden har granskat polismyndigheterna i Norrbotten, Skåne, Stockholms län, Värmland och Västra Götaland och frågat dem hur de tillämpar reglerna om avslyssningsförbud och vilka rutiner de har.
Endast en av de fem undersökta polismyndigheter visade sig ha rutiner för att i förväg kontrollera om den som avlyssnas har en försvarare – någonting som Säkerhets- och Integritetsskyddsnämnden anser att alla borde ha i syfte att skapa en bättre förberedelse för att snabbt kunna avbryta avlyssningen när man väl hamnar i den situationen.
Av rapporten framgår också att polismyndigheterna saknar rutiner för hur en avbruten avlyssning ska dokumenteras och dessutom interna riktlinjer för hur bestämmelserna om avlyssningsförbudet ska tillämpas.
Nämnden framhåller dock att det, utifrån polismyndigheternas egna svar, de facto verkar finnas praktiska rutiner för att rent operativt följa bestämmelserna.
Avlyssningsförbudet gäller oavsett om det handlar om hemlig telefonavlyssning eller hemlig rumsavlyssning – så kallad buggning. Förbudet gäller också oavsett om det handlar om att den misstänkte för samtal med en offentlig eller privat försvarare.
Säkerhets- och Integritetsskyddsnämnden skriver i sin rapport:
”Motivet till avlyssningsförbudet är att den som är misstänkt för brott måste kunna förlita sig på att det han eller hon säger till sin försvarare inte kommer till de brottsbekämpande myndigheternas kännedom utan hans eller hennes samtycke”.
Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg skriver i ett yttrande till Säkerhets- och Integritetsskyddsnämnden att det är mycket viktigt att avlyssningsförbudet upprätthålls Advokatsamfundet framhåller dock att insynen i ärenden med hemlig avlyssning är ”obefintlig” och att advokater normalt inte underrättas om i vilka situationer samtal har avlyssnats.
Foto: Anders Wiklund/FLT-Pica
4 comments
Kan man i praktiken utgå från att poliser inte antecknar uppgifter från ett samtal mellan misstänkt och advokat? Någon som vet?
Alla advokater vet att polisen helt i strid med lagen alltid och då menar jag alltid avlyssnar samtal mellan den misstänkte och hans försvarare. Polisen använder inte öppet dessa inspelningar utan istället används informationen som uppslag för fortsatt spaning och/eller utredning. Svensk polis är nog bland de mest kriminella organisationer vi har i landet.
Det var det bland det mest korkade jag läst, Krister Karlsson. Min uppfattning, grundat på egen erfarenhet, är att polisen är synnerligen lojal mot regelverket och dessutom är alla åklagare i grunden kritiska till det material som presenteras. Du har helt enkelt fel Krister!
Inom polisen finns en utbredd kultur av extrem illojalitet mot regelverket. Att rent formellt inte lämna spår av att man bryter mot reglerna och vara medvetna om hur man manipulerar och sopar igenom de formella tecknen på regelbrott är inte att vara lojal. T.ex. har väl alla som haft med polisen att göra varit med om att handlingar eller andra saker bara "försvinner" utan att det finns någon dokumentation om vem som tagit emot dem eller vem som haft med dem att skaffa hos polisen.
Ett bra exempel på detta är efter skotten under demonstrationerna i Göteborg 2001. Där samtliga poliser som var på plats valde att ljuga på precis samma sätt i utredningen. Ingen visste vem som skjutit, ingen visste om de tagit på sig rätt hjälmar eftersom dessa kunde ha sammanblandats vid pauser i arbetet, ingen visste om de haft sina egna tjänstevapen eftersom dessa kunde ha sammanblandats. Detta är såklart överrenskommet i förväg för att försvåra utredningsåtgärder, och exakt samma metoder används inom den grova organiserade brottsligheten (som inte avlönas av staten). Dessutom så beslagtog någon okänd polisman kameran från den journalist som sköts i benet, kameran skickades till stationen för att filmen skulle framkallas, en okänd polisman tog emot den där och den fick ett beslagsnummer, sedan "försvann den" (vinkeln visade antagligen ansiktet på polisen som sköt). En annan okänd polis beslagtog kameran av en holländsk journalist, denna kamera gick samma öde till mötes. Sen inför rättegången mot mannen som skjutits i ryggen så klippte man ihop en film som inte visade verkligheten och där man blandat ljud och bild för att ge ett osannt intryck.
Hur många poliser var med i denna manipulation av bevis och döljande av sanningen? 20-30 stycken minst, alla visste att sanningen var dåligt för polisen/ en polis och valde att begå brott för att förhindra att den kom fram.
Skriv ny kommentar