Skip to content

”Avtala redan från början om att sekretessen ska gälla även vid ett skiljeförfarande”

 

Krönika av Johan Berg och Karin Schurmann, Kompass Advokat

Kommersiella avtal innehåller nästan alltid ömsesidiga åtaganden för parterna om sekretess. Om det uppstår en tvist om ett avtal kan det bli aktuellt med en rättslig prövning, antingen i form av en domstolsprocess eller ett skiljeförfarande. I domstol blir tvisten normalt offentlig och vid ett skiljeförfarande kan det bli fråga om hur sekretessåtagandet i avtalet ska tolkas – gäller sekretessen även inom ramen för skiljeförfarandet?

Om en tvist hamnar i ett skiljeförfarande är det oftast angeläget att parternas behov av sekretesskydd kan upprätthållas under och efter förfarandet eftersom information om parterna och om skiljeförfarandet annars kan bli offentlig och de sekretessbestämmelser man tidigare överenskommit i huvudavtalet kan bli utan värde.

Ofta nämns möjligheten till sekretess kring avtalet och tvisten som en fördel med skiljeförfarande framför domstolsförfarande och i normalfallet ligger det också i båda parternas intresse att förfarandet och resultatet av förfarandet förblir konfidentiellt, men situationer kan förekomma där parternas lojalitet gentemot varandra brister och en avtalad sekretess därför kan vara avgörande. En part kan helt enkelt utnyttja sekretessfrågan för att försöka vinna någon strategisk fördel i tvisten.

Argument har framförts i den juridiska litteraturen att sekretessbestämmelsen i huvudavtalet kan tolkas in även i skiljeavtalet. Men det är inte alltid säkert att det förhåller sig så, och det är osäkert hur frågan skulle bedömas rättsligt om den ställdes på sin spets. För att så långt som möjligt säkerställa att den andra parten i en tvist inte vidtar åtgärder för att kringgå sekretessen kan det därför vara lämpligt att parterna redan vid huvudavtalets ingående särskilt avtalar om sekretess i skiljeklausulen.

Det är viktigt att känna till att sekretesslagens regler för domstolar och myndigheter inte är tillämpliga i skiljeförfaranden, med följden att det inte går att åberopa sekretesslagens regler om till exempel enskildas affärsförhållanden. Högsta domstolen har även konstaterat att det inte finns någon inneboende princip om sekretess vid skiljeförfarande (Högsta domstolens avgörande NJA 2000 s 538).

Om parterna använder sig av ett skiljedomsinstituts regler för tvistelösning så kan bestämmelser om sekretess finnas för institutet och skiljenämnden. I Stockholms Handelskammares (SCC) regler för skiljeförfarande anges att SCC och skiljenämnden ska säkerställa att sekretess gäller för skiljeförfarandet och skiljedomen, om parterna inte har kommit överens om annat. Detta innebär att SCC inte får bekräfta eller dementera förekomsten av viss tvist. SCC kan inte heller medverka i sammanhang som kan uppfattas som en kommentar på enskilda tvister.

Även Internationella Handelskammarens (ICC) skiljedomsregler stadgar att deras arbete är konfidentiellt, och att detta ska respekteras av samtliga som deltar i arbetet, oavsett i vilken egenskap de deltar. Vidare anges i ICC:s regler att de personer som får delta vid sammanträden ska ha åtkomst till det material som överlämnas till ICC och dess sekretariat. Om parterna till ett avtal väljer något av dessa regelkomplex så kommer därför åtminstone skiljedomsinstitutet och skiljenämnden inte att offentliggöra förfarandet och vad som där förekommit.

Ibland är det möjligt att åberopa visst sekretesskydd genom lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter eftersom lagen bland annat innehåller ett skadeståndssanktionerat förbud mot obehörigt utnyttjande eller röjande av en företagshemlighet som någon i förtroende fått del av i samband med en affärsförbindelse.

Dessutom har det ansetts att en skiljeman, på grund av sitt uppdrag, har en plikt att upprätthålla tystnadsplikt om skiljeförfarandet, både under och efter förfarandet. Det kan även noteras att advokatetiska regler och rättegångsbalkens regler om advokater i de flesta fall medför att dessa åläggs tystnadsplikt.

De aktörer som kvarstår är, förutom parterna själva, de vittnen och sakkunniga som anlitas i skiljeförfarandet. I svensk rätt är det som regel inte möjligt att förpliktiga tredje man i ett avtal mellan två parter, med följden att en överenskommelse om sekretess enbart binder parterna till avtalet, och inte automatiskt övriga deltagare i skiljeförfarandet, såsom vittnen och sakkunniga. Därför bör man sträva efter att dessa undertecknar särskilda sekretessavtal för att tillförsäkra ett heltäckande sekretesskydd i förfarandet.

Sammanfattningsvis kan det vara lämpligt att fundera igenom frågor kring sekretess redan vid ingående av avtal och ta med en skrivning om sekretess i skiljeklausulen, dels för att skydda hemlig information, dels för att undvika att frågan ställer till ytterligare problem vid en tvist.

Det vore även önskvärt med en skrivning om sekretess i skiljedomsinstitutens mallklausuler, så att sekretess regelmässigt avtalas mellan parterna. Man bör också ha rutiner för att vittnen och sakkunniga ingår sekretessavtal.

 

Johan Berg, advokat och delägare

Karin Schurmann, biträdande jurist

Kompass Advokat

 

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt