Skip to content

Sverige frias av Europadomstolens Grand Chamber i Gillberg-målet

Idag offentliggjordes domen i Gillberg-målet i Europadomstolens Grand Chamber. Målet mellan Sverige och professor Christopher Gillberg från Göteborg är ett av endast ett tiotal mål som har nått Europadomstolens högsta instans under det senaste året.

Målet som gäller om Christopher Gillberg hade rätt att undanröja forskningsmaterial för att inte bryta mot ett sekretessavtal, är det första målet på 16 år mot Sverige i Europadomstolens högsta instans.

Domen i målet avkunnades offentligt av domstolens president under en så kallad hearing.

Christopher Gillberg färdigställde år 1992 en forskningsstudie om ADHD och DAMP som involverade 141 barn. När en annan forskare tillsammans med en barnläkare kontaktade honom och bad att få ta del av forskningsmaterialet vägrade Gillberg eftersom han utlovat sekretess till barnen och deras familjer.

Frågan gick upp i kammarrätten som beslutade att forskarna skulle få tillgång till de efterfrågade dokumenten i enlighet med offentlighetsprincipen – någonting som tre av Gillbergs medarbetare valde att förhindra genom att förstöra allt material.

Göteborgs tingsrätt dömde Gillberg för tjänstefel. Hovrätten avslog hans överklagande och Högsta domstolen nekade prövningstillstånd i april 2006.

Professorn klagade då till Europadomstolen och menade att det var orimligt att han skulle straffas av staten för att han inte brutit mot ett sekretesslöfte.

Europadomstolens första kammare prövade under hösten 2010 om Sverige, genom att straffa Gillberg, kränkt hans rätt till skydd för sitt privatliv enligt Europakonventionen. Majoriteten kom fram till att så inte var fallet. En minoritet kritiserade dock hovrättens dom kraftigt och ansåg att Gillberg fått sina rättigheter kränkta.

Frågan som Grand Chamber nu tagit ställning till är om det utgjorde en kränkning av professor Gillbergs rättigheter enligt artiklarna 8 och 10 i Europakonventionen att straffa honom för att han valde att inte lämna ut det känsliga materialet. Grand Chamber finner att det straffrättsliga förfarandet inte ens utgjort ett intrång i hans rättigheter enligt artiklarna.

Domstolen påpekar att Gillberg inte omfattas av samma rättigheter som en läkare eller psykolog har vad gäller deras patienters eller klienters uppgifter. Det är därför hans rätt till privat- och familjeliv enligt artikel 8 som prövas. Inget intrång har skett i dessa rättigheter, enligt domstolen. Varken i och med straffet eller den försämring av sitt rykte som Gillberg fått lida i och med processen.

Grand Chamber utesluter inte att en negativ rätt till yttrandefrihet skulle kunna falla under artikel 10. Däremot konstaterar de att dokumenten tillhörde universitetet och att Gillberg inte kunde avtala bort offentlighetsprincipen genom en överenskommelse om sekretess. Om han hade kunnat göra det skulle det strida mot universitetets rätt till sin egendom.

Gillberg kan heller inte omfattas av källskydd på samma sätt som en advokat eller journalist, konstaterar domstolen.

Europadomstolens stora kammare, Grand Chamber, tar endast upp ett tiotal fall om året. 17 domare från 17 olika länder deltar och kan agera på tre olika sätt; dela majoritetens slutsats och motivering, dela majoritetens slutsats men ha en egen motivering eller ha en skiljaktig slutsats och motivering.

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt