Skip to content

Romernas "domstol" på väg att försvinna

Romerna har i alla tider upplevt sig diskriminerade av rättssystemet. Därför överlåter de många av sina konflikter till den egna domstolen, Romani Kris.

Romernas tusenåriga historia i Europa har präglats av förföljelse och särbehandling, och för de 50 000 romer som lever i Sverige är diskriminering vardagsmat.

Tyvärr är rättssystemet heller inget undantag. En studie som genomfördes av Brå 2008 visar att romer är den grupp som möter störst motstånd i rättsprocessen, eftersom de omgärdas av fördomar om kriminalitet.

– När vi har en fest kommer polisen direkt. Men om vi av någon anledning ropar på hjälp, blir svaret att vi får lösa våra egna familjeangelägenheter, konstaterar Angelina Dimiter Taikon, som är lärare och romsk kulturaktivist.

Att lösa problem internt har också varit en tradition som tvingats fram av romernas levnadsvillkor genom historien. Eftersom gruppen under århundraden varit utstött av både samhället och kyrkan, tvingades de en gång skapa sina egna rättsprocesser. För att kollektivet skulle fungera krävdes ett system som gjorde att alla följde ungefär samma regler.

–    Den romska rättegången, Romani Kris, vilar på en gemensam värdegrund och har funnits i hundratals år, berättar Angelina Dimiter Taikon.

Fast hon poängterar att det egentligen inte handlar om en ”riktig” rättegång, utan snarare en metod för konfliktlösning. I första hand behandlas frågor som rör olika relationer inom familjerna eller ekonomiska tvister. Det kan vara äktenskapsproblem, skilsmässor eller vårdnadsansvar för barnen. När parterna inte kan komma överens överlåter de till ”de äldste” i församlingen att avgöra vem som har rätt eller fel.

–    Oftast handlar det om fredsmäkleri. Det kan, till exempel, vara två personer som blivit ovänner över en affär. Då avgör skiljedomarna vad som är rättvist.

Domarna är alltid äldre respekterade män, vars familj har ett fläckfritt rykte. Kvinnor har ingen möjlighet att vara med och bestämma, utan tillkallas bara om de personligen är inblandade i konflikten, eller som vittnen. Strukturen inom de romska grupperna är strikt patriarkalisk och respekten för äldre är ett viktigt fundament.

–    Romernas kultur skiljer sig från den svenska. En del konflikter som behandlas i Kris ses överhuvudtaget inte som ett problem i samhället, förklarar Angelina Dimiter Taikon.

Som exempel tar hon en ung, romsk kvinna som vill lämna sin man – en situation som anses väldigt chockerande för de flesta romer. Då kan Kris kopplas in för att medla mellan parterna. Oavsett bakgrunden till äktenskapets kris, är målet att undvika skilsmässa.

–    Eller om ett gift par är överens om att skiljas, då avgör Kris vem som ska ta hand om barnen. Ofta blir beslutet att de får växa upp hos sina farföräldrar, berättar Angelina Dimiter Taikon.

När en tvist ska behandlas i Romani Kris måste de inblandade infinna sig. Något annat är helt otänkbart. Likväl måste den som befunnits skyldig i konflikten ”avtjäna” sitt straff. Den som vägrar att, till exempel, betala sina böter, riskerar att helt frysas ut ur gemenskapen.

–    Den som inte följer de äldstes beslut kan uteslutas ur gemenskapen, vilket är det värsta som kan hända en rom, förklarar Bagir Kwiek som tillhör den romska gruppen Kalderash i Göteborg.

En uteslutning kan gälla under allt från ett par veckor upp till flera år och är obarmhärtig mot den som drabbas. Den dömda personen får inte umgås med andra romer, inte äta eller dricka vid deras bord och ignoreras av den övriga gruppen om de möts på stan.

Däremot kan varken Bargir Kwiek eller Angelina Dimiter Taikon ge exempel på vilka typ av brott som straffas så hårt att en exkludering är nödvändig.

–    Nej men då har man gjort något så hemskt, att romerna inte kan acceptera agerandet, menar Bagir Kwiek.

Möjligheten att överklaga ett beslut finns också, men då kan processen dra ut på tiden. Då måste nämligen nya skiljedomare kallas in, vilket inte alltid är det enklaste. Eftersom släkterna är stora och varje rådman måste vara opartisk, kan domare behöva tillkallas från en annan del av landet.

– Romerna är indelade i olika grupper som var och en har en till två skiljedomare. Därför kan vi behöva ta hit en domare från Göteborg, om vi har ett överklagande i Stockholm , förklarar Angelina Dimiter Taikon.
Ibland går det flera år mellan rättens sammankallande, ibland sker det många gånger under en kort period. Både Angelina Dimiter Taikon och Bagir Kwiek har suttit med vid ett antal ”rättegångar”, men aldrig själva varit inblandade personligen.  Systemet med Kris är både rättvist och effektivt, tycker de.

–    Straffen som utmäts i en konflikt är oftast böter. Men pengarna är mer av symbolisk karaktär, och kan till exempel användas till en försoningsfest mellan parterna, berättar Bagir Kwiek.

Däremot tror han att systemet med domstolar är på väg att försvinna bland de svenska romerna. Flera av de romska grupperna har ingen tradition av Kris, och intresset bland de yngre är inte särskilt stort.

–    Jag tror att det är den sista generationen romer som håller Kris i Sverige just nu. Det är tråkigt att traditionen är på väg bort, men också en del av utvecklingen, säger han.

Fotnot: Diskrimineringslagen ändrades 2009 till att omfatta även offentliganställda i deras kontakter med allmänheten. Innan dess omfattades inte rättsväsendet alls av lagen. Under 2012 kommer DO att titta närmare på diskriminering av nationella minoriteter, däribland romer, inom rättsväsendet.

Lotta Engelbrektsson

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt