Nämndemännen inte högt i kurs bland unga jurister
Det svenska nämndemannasystemet har de senaste åren utsatts för skoningslös kritik. I Juristbarometern 2012 får Sveriges unga jurister tycka till om systemet - och det är många som vill avskaffa det.
Det är tidningen Legally Yours som i sitt kommande nummer publicerar Juristbarometern 2012 - en attityd och kunskapsundersökning bland Sveriges juridikstuderande, notarier och biträdande jurister.
En av de frågor som besvaras i undersökningen är hur synen på nämndemannasystemet ser ut - inte minst mot bakrund av den debatt som har rasat de senaste åren.
I julas publicerade SVT en enkät bland 675 domare där det framgick att 60 procent vill få bort politiskt valda nämndemän och att 28 procent vill avskaffa systemet.
Justitieminister Beatrice Ask (M) öppnade för att ta bort dagens system av politiskt tillsatta nämndemän. Regeringen planerar en översyn av nämndemannasystemet. Riksåklagaren Anders Perklev konstaterade i sitt remissvar att systemet bör ändras och att antalet politiskt tillsatta bör minska.
Senare under vintern avslöjade Aftonbladet att 200 av landets nämndemän förekommit i brottsutredningar de senaste åren, och att 25 av dem är fällda för brott.
Och på en rättegång där en förvaltningsdirektör var åtalad för ekonomisk brottslighet somnade nyligen en nämndeman – vid två tillfällen.
Annan kritik tar fasta på att kåren är relativt ålderstigen. Medelåldern är 57 år, många är pensionärer.
I våras föreslog sedan regeringen i en proposition att nämndemän inte ska avgöra mål med komplicerade rättsliga och processuella frågor och därför inte ska döma när kammarrätterna tar upp frågor som arbetslöshetsförsäkring och arbetslöshetskassor.
Den hårda opinionen mot nämndemännen märks tydligt i Juristbarometern 2012. På frågan om de tycker att nämndemannasystemet ska avskaffas svarar hälften – 49,4 procent – ja. 18 procent svarar nej. 32,6 procent tycker att ”Det måste ändras.”
Starkast är misstron bland biträdande jurister. 59,2 procent vill avskaffa, 26,2 procent vill förändra och endast 14,6 vill behålla.
Bland notarierna är attityderna snarlika. Här vill 49,3 procent avskaffa, 35,8 procent förändra och 14,8 procent behålla. Studenterna är aningen mer positiva till den nuvarande ordningen. 44,2 procent vill avskaffa och 34,9 procent förändra. Drygt var femte – 20,9 procent – vill behålla dagens system.
Lars Lassinantti är ordförande för Nämndemännens riksförbund och har tre decenniers erfarenhet av uppdraget. Han är en passionerad förespråkare för dagens system och ser inga problem med att det är de politiska partierna som utser nämndemännen.
- När man blivit nämndeman lämnar man det partipolitiska tänkandet. Vi sitter inte i domstolarna i egenskap av politiker, vi sitter där på grund av ett stort samhällsintresse, säger Lars Lassinantti.
- I alla andra sammanhang pratar man om att samhällets insyn ska öka. Här är det tvärtom. Det tyder på en bottenlös okunnighet.
Vad säger du om förslaget att andra organisationer ska kunna nominera nämndemän?
– Då släpper man in särintressen. Om man till exempel tar någon som nominerats av Röda korset eller PRO så kommer det vara en representant för den organisationen. De skulle inte sitta för sitt samhällsintresse utan på grund av sitt intresse för den egna organisationen.
Riskerar kårens rykte att påverkas när nämndemän somnar under rättegångar?
– Vi är 9 000 nämndemän i Sverige, det där är ett fall. För några veckor sedan läste jag om en rådman som somnat under en förhandling, men det blev inte alls samma uppmärksamhet.
PETER JOHANSSON
Illustration: Claes Folcker/Scanpix
16 comments
För mig som befinner mig i en vårdnadstvist, känns det förjävligt att politiskt nominerade personer ska sitta och döma. Rödvinsvänster och rödstrumpor med en förlegad syn på föräldraskapet.
Särskilt då det ofta förekommer anklagelser om misskötsel eller misshandel i en vårdnadstvist. Sen sitter icke juridiskt skolade personer och låter sig påverkas av emotioner och dömer därefter, oavsett vad som kan visas och styrkas.
Om det ska finns något nämndemannasystem kvar, bör universitetsstudenter inom juridik/psykologi/filosofi få möjligheten att sitta som nämndemän under den tid de skriver sitt kandidat eller magisterarbete. Det lär vara mycket mer rättssäkert än att ha dagens nämndemän kvar i systemet.
För mig känns det konstigt att vi har representanter i våra domstolar, som inte hänger med i samhällsutvecklingen.
Tycker du borde känna en trygghet över att det inte är särintressen som dömer utan personer som har ett dokumenterat intresse av samhällsfrågor. Annars ägnar man sej inte åt politik. Självklart är viktigt att de olika partierna väljer ut sina representanter med omsorg men där finns ju en vana vid urval. Har svårt att tro att samma erfarenhet av nomineringar finns i andra organisationer.
Dina påståenden om förlegad syn och att politiker inte hänger med i samhällsutvecklingen har du nog inga belägg för. Är det någon grupp som måste hänga med och förstå vad som händer så är det ju vi politiker. Det är ett överlevnadsvilkor.
Sitter själv som nämndeman i förvaltningsrätt första perioden och vad jag mött bland mina kollegor är en stor samlad livserfarenhet och klokskap. Alla bär med sej olika kunskaper och erfarenheter som gör att man i diskussioner kan vrida och vända på frågeställningarna ur olika aspekter.
De rådmän jag mött har varit goda pedagoger och samtalsledare som gör att det blir bra och sakliga diskussioner där tidigare domar presenteras och eventuellt handlingsutrymme identifieras.
När det sedan gäller att bedömma personer är en livserfarenhet och ålder knappast någon nackdel i jämförelse med juridikstuderande. Den gruppen är ju dessutom alltid representerad i form av föredragande.
Hur gör man när man bedömer personer och varför gör ni det?
Varför bedömer vi personer frågar du. Vid LVM; LVU och sluten psykiatrisk vård måste det ske för hur ska det annars fattas beslut.
Lagen om vård av missbrukare. Kan du lita på personen som efter långt missbruk "plötsligt lovar att aldrig mera". Trovärdigheten måste bedömas tillsammans med läkarintyg och pläderingar.
Lagen om vård av unga. Litar du på förälderns beskrivning av föräldraduglighet? Socialens och psykologens utredning eller barnets ombud?
Vid beslut om sluten psykiatrisk vård har du sjukhusets läkare, patienten, patientens ombud och rättens sakkunnige läkare.
Hur man gör? Svårt, man läser in handlingarna, lyssnar, betraktar och för beslutet diskuterar och lägger samman de pusselbitar som kommit fram i förhandlingen.
Som nämndeman har man sin egen erfarenhet, men rättens ordförande är en erfaren jurist som leder vår analys.
Notera också att den/de person som avhandlas har rätt till ett ombud så dom är inte ensamma mot rätten..
Bra argumenterat!
Som både nämndeman och juriststudent anser jag mig ha viss inblick från båda "sidorna".
Kritiken mot att nämndemännen just är politiskt tillsatta anser jag vara grundlös. Det finns inga politiska inslag i arbetet, partitillhörigheten är inte en fråga, vare sig under tjänstgöringen eller fikapausen. Det blir en kvalificerad gissningslek om man ska lista ut sin kollegas politiska hemvist. Att plocka nämndemännen ur den politiska sfären kan tvärtom vara en fördel, då det i regel handlar om människor som har inblick i hur det demokratiska beslutsfattandet fungerar och som är vana att se till samhällets intresse snarare än enskilda särintressen.
Det stora problemet är istället att själva idén med nämndemannasystemet är att vi inte ska vara utbildade för uppgiften. Vi ska alltså vara med och döma på samma villkor som juristdomaren utan att faktiskt kunna lagen eller vara vana att analysera ett händelseförlopp juridiskt. Åtskilliga gånger har jag som nämndeman fått se som min stora uppgift att få mina kollegor att titta på kalla fakta istället för att ägna sig åt oinitierade spekulationer eller känslobaserade ställningstaganden.
Att döma i en domstol kan ofta vara svårt, då underlättar det om man faktiskt har ledamöter som bidrar med kunskaper och erfarenheter för detta. Nuvarande system garanterar inte att lekmannarepresentanterna har detta - därför bör systemet göras om.
För det första är det dumheter att personer inom politisk verksamhet skulle ha större inblick i det demokratiska beslutsfattandet. Numera är det inte sällan så att personer som är aktiva inom politiken vet mindre om samhället och politik än vad folk i allmänhet gör. Man kan också se på beslut som fattas med enbart politisk samansättning (t.ex. socialnämnders beslut om LVU) att det är regel att politiker inte har den minsta demokratiska ådra, dessa beslut motiveras nämligen inte öht i normalfallet.
För det andra så är det ju inte så att de ska se till samhällets intressen före enskilda intressen. Tvärtom är ju ett av grundmotiven till att ha nämndemän just att dessa skulle agera till skydd för den enskilde för att undvika övergrepp från domstolarnas sida.
Inget hindrar nämndemännen från att kunna lagen. Kanske vore det på sin plats att de politiska partierna valde ut nämndemän som var lagkunniga.
Tyvärr är inte de lagfarna domarna så mycket bättre utan prövningen i domstol påminner mer om lotteri, godtycke och ibland skönhetstävling. Men politiska domare är såklart en styggelse för varje demokratiskt sinnad person.
Instämmer helt med Max här och vill tillfoga att den politiskt tillsatta socialnämnden är rent förödande ur rättssäkerhetssynpunkt. Se mitt inlägg på Rättspolitisk debatt 2008, Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen.
Sällan har jag sett personer utan inblick i politiken uttalat sig lika tvärsäkert som felaktigt om densamma.
För det första: Jo, om man själv är inblandad i den politiska processen på olika nivåer, deltar i partiernas interna arbete samt har kontakter bland riksdagsledamöter och andra på riksnivå, utöver det faktum att man naturligtvis har ett grundläggande samhällsintresse, så har man generellt betydligt bättre inblick i hur samhället är organiserat än dem som inte har samma förutsättningar. Om man jämför vilka lekmannaledamöter vi skulle ha fått med exempelvis ett lotterisystem eller att renodlade intresseorganisationer tillsätter ledamöter är partierna generellt en rätt bra källa att ösa ur.
För det andra: "Den politiskt tillsatta socialnämnden" fattar i regel inga beslut om LVU:n, även om man kan få för sig det om man nöjer sig med att läsa handlingarna i domstolen. Hört talas om delegering? Beslut om LVU och andra myndighetsingripanden fattas oftast på tjänstemannanivå, ibland med ett formellt beslut i nämndens arbetsutskott. Det torde vara ovanligt, för att inte säga sällsynt, att politikerna lägger sig i det enskilda ärendet - i regel går man rakt av på vad tjänstemännen föreslår. Eventuella kvalitetsproblem bör alltså sökas längre ner i kedjan.
För det tredje: Max, skilj mellan "enskilda särintressen" och "den enskildes intresse", det föreligger en viss skillnad mellan de två.
Jag är som sagt skeptisk till idén att överhuvudtaget ha lekmannarepresentanter i domstolarna, men företeelsen som sådan ska kritiseras på rätt grund. Att vi skulle ägna oss åt politiskt dömande är helt enkelt nonsens.
Jo man har nog generellt bättre inblick i den politiska organisationen i samhället. Det var inte vad jag kommenterade.
Att ha inblick i den politiska organisationen är inte kvalificerande för att vara domare.
Jo visst är det så. Det beror på att politiker i gemen inte begripit sig på demokrati eller hur systemet är tänkt att fungera. I praktiken är det tjänstemän som bestämmer och socialnämndens ordförande skriver under för att ingen ska behöva ta ansvar (politikerna avskaffade ju politikernas ansvar i ansvarsreformen, och då blev politikerna utmärkta målvakter för att skydda mot tjänstefelsansvar). Sen är det inte alls ovanligt nu längre att politiker (precis som du nu) inte begriper att det är en korrupt underbords-ordning som man egentligen inte ska avslöja utåt.
Vilka icke enskilda särintressen är det du ska representera då?
Politiska domare ger såklart politiskt dömande.
Max! Du tycks veta hur det går till liksom jag i kommunerna! Ett bara rent bedrövligt läge!
Skall man nu ha lekmannainflytande, vilket kan vara värdefullt, så måste det kanaliseras på lämpligt sätt såsom i t.ex. Norge. Låt var och en som är intresserad av att bli nämndeman anmäla sig till tingsrätten, där vederbörande är mantalskriven inom domstolens domvärjo. Vilka skall anses vara diskvalifiserade? Alla med påföljd enligt BrB etc etc utom böter! Vem har inte kört för fort någon gång? Här finns det litet att gräva i!
Ja och numera är det som du ser ovan inte ens hemlig korruption längre. När korruptionen blir institutionaliserad så vet inte folk om att de ska ljuga om den.
Lekmannainflytande bör man ha. Men det bör vara i observationssyfte. Nämndemännen bör få möjlighet att skriva ner sina synpunkter i domen och ska dessutom få rapportera om oegentligheter de upptäcker i domstolarna. Men de ska inte vara med i själva dömmandet.
Att man varit dömd borde inte utesluta. Det borde vara samma regler som rösträtt.
Jag är utbildd socionom och har varit nämndeman under några mandatperioder, riktigt intressant uppdrag måste jag tycka. Jag har fått en insyn i handläggning av ärenden på ett sätt som verkligen har gynnat mitt yrkesåttagande. Det som skrämmer mig många gånger är den blinda tilltron till de utredningar som pressenteras i ex LVU och Vårdnads-, boende och umgängen etc (soc ärenden)... vad är det som säger att de är "proffsigt gjorda"? de är ofta partiska, vinklade och utelämnar ävgörande detaljer etc Det måst finnas en djupare granskning och ifrågasättande av dessa så att parterna känner att de är rättssäkert handlagt av domstolen. Lagtexten "kräver" vissa kriterier för att genomföra exempelvis ett LVU och sco skriver i sina utredningar det som står i lagen "utan att ge det ett innehåll" med konkreta exempel, händelser etc som på ett beskrivande sätt redovisar kriterierna i ledens formuleringar... man talar om "barnetes bästa", "föräldrarförmåga", "risker för barnets utveckling", "förälderns psykiska mående" etc utan att redovisa hur de kommit fram till det. Domstolen bara köper utredningarna och beslutar i enlighet med var soc har föreslagit utan kritisk granskning av underlaget - det tycker jag är ett bekymmer när man som nämndeman påtalar och ställer frågor om detta tittar man lite konstigt på en och säger att vi måste lite på att andra myngiheter gör det såm åkommer dem... Tror rättssäkerheten och trovärdigheten har mycket att vinna på om det fanns en granskande funktion i domstolen, i vart fall i tveksamma fall eller där någon av parterna så begär det.
Jag tror nog att Stevan hellre skall luta sig mot nämndemän än mot jurister som bara ser till lagens bokstav ! Leif , Paul och Roger håller debatten på ett seriöst plan !
Jag vill hänvisa till min artikel på www.newsmill.se under rubriken "Orimliga beviskrav leder till absurda frikännanden." I fallet Mariana i Spekeröd så borde exmannen ha kunnat fällas på den bevisning som fanns. Där vill jag nog påstå att kritiken mot nämndemannainstitutionen hade betydelse för att det blev friande dom bäde i Tingsrätt och Hovrätt. Nu då vi är på väg att få facit kan jag inte annat än att känna stark medkänsla med de anhöriga i de fall då det är uppenbart vem som är gärningsman med bevisningen inte håller.
Anders Bergstedt, pensionerad kriminalpolis numera debattör.
Om man nu skall ha ett folkligt inslag i domstolarna, vilket faktiskt kan vara mycket värdefullt, om det har infört på ett sätt som inte påverkar rättssäkerheten. Däremot är jag fullständigt emot det nuvarande systemet grundat på politisk bas. Klart bättre vore att gå ut på gatan och fånga in ett lämpligt antal personer av allmänheten. Nämndemän i hovrätten/kammarrätten skall bara ut!
När jag skrev "bra argumenterat" syftade jag på Leif.
Skriv ny kommentar