Skip to content

Nämndemännen inte högt i kurs bland unga jurister

Det svenska nämndemannasystemet har de senaste åren utsatts för skoningslös kritik. I Juristbarometern 2012 får Sveriges unga jurister tycka till om systemet - och det är många som vill avskaffa det. 

Det är tidningen Legally Yours som i sitt kommande nummer publicerar Juristbarometern 2012 - en attityd och kunskapsundersökning bland Sveriges juridikstuderande, notarier och biträdande jurister. 

En av de frågor som besvaras i undersökningen är hur synen på nämndemannasystemet ser ut - inte minst mot bakrund av den debatt som har rasat de senaste åren.

I julas publicerade SVT en enkät bland 675 domare där det framgick att 60 procent vill få bort politiskt valda nämndemän och att 28 procent vill avskaffa systemet. 

Justitieminister Beatrice Ask (M) öppnade för att ta bort dagens system av politiskt tillsatta nämndemän. Regeringen planerar en översyn av nämndemannasystemet. Riksåklagaren Anders Perklev konstaterade i sitt remissvar att systemet bör ändras och att antalet politiskt tillsatta bör minska.

Senare under vintern avslöjade Aftonbladet att 200 av landets nämndemän förekommit i brottsutredningar de senaste åren, och att 25 av dem är fällda för brott.

Och på en rättegång där en förvaltningsdirektör var åtalad för ekonomisk brottslighet somnade nyligen en nämndeman – vid två tillfällen.

Annan kritik tar fasta på att kåren är relativt ålderstigen. Medelåldern är 57 år, många är pensionärer.

I våras föreslog sedan regeringen i en proposition att nämndemän inte ska avgöra mål med komplicerade rättsliga och processuella frågor och därför inte ska döma när kammarrätterna tar upp frågor som arbetslöshetsförsäkring och arbetslöshetskassor.

Den hårda opinionen mot nämndemännen märks tydligt i Juristbarometern 2012. På frågan om de tycker att nämndemannasystemet ska avskaffas svarar hälften – 49,4 procent – ja. 18 procent svarar nej. 32,6 procent tycker att ”Det måste ändras.”

Starkast är misstron bland biträdande jurister. 59,2 procent vill avskaffa, 26,2 procent vill förändra och endast 14,6 vill behålla.

Bland notarierna är attityderna snarlika. Här vill 49,3 procent avskaffa, 35,8 procent förändra och 14,8 procent behålla. Studenterna är aningen mer positiva till den nuvarande ordningen. 44,2 procent vill avskaffa och 34,9 procent förändra. Drygt var femte – 20,9 procent – vill behålla dagens system.

Lars Lassinantti är ordförande för Nämndemännens riksförbund och har tre decenniers erfarenhet av uppdraget. Han är en passionerad förespråkare för dagens system och ser inga problem med att det är de politiska partierna som utser nämndemännen.

- När man blivit nämndeman lämnar man det partipolitiska tänkandet. Vi sitter inte i domstolarna i egenskap av politiker, vi sitter där på grund av ett stort samhällsintresse, säger Lars Lassinantti.

- I alla andra sammanhang pratar man om att samhällets insyn ska öka. Här är det tvärtom. Det tyder på en bottenlös okunnighet.

Vad säger du om förslaget att andra organisationer ska kunna nominera nämndemän?

– Då släpper man in särintressen. Om man till exempel tar någon som nominerats av Röda korset eller PRO så kommer det vara en representant för den organisationen. De skulle inte sitta för sitt samhällsintresse utan på grund av sitt intresse för den egna organisationen.

Riskerar kårens rykte att påverkas när nämndemän somnar under rättegångar?

– Vi är 9 000 nämndemän i Sverige, det där är ett fall. För några veckor sedan läste jag om en rådman som somnat under en förhandling, men det blev inte alls samma uppmärksamhet.

PETER JOHANSSON

 

 

Illustration: Claes Folcker/Scanpix

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt