Hovrätten ändrar friande våldtäktsdom - kvinnas fragmenterade utsaga förståelig
En tidigare friad man döms nu i hovrätten till två års fängelse för våldtäkt. Domstolen lägger, till skillnad från underinstansen, stor vikt vid kvinnans sinnestillstånd efter gärningstillfället och anser att det är förståeligt att hon inte har kunnat berätta sammanhängande om vad som hänt.
En man åtalades i tingsrätten för våldtäkt. Han uppgav själv att han hade erbjudit en kvinna skjuts hem och att det i bilen uppstod ett visst ömsesidigt intresse mellan honom och kvinnan. De hade sedan samlag i bilen och utanför, på en avskild skogsväg. Kvinnan uppgav att mannen hårdhänt tvingat sig till samlag.
Tingsrätten ansåg det osannolikt att kvinnan skulle ha velat haft samlag med en okänd man på en enslig plats i skogen. Rätten fann det dock klarlagt att samlaget hade ägt rum och att kvinnan därefter hade uppträtt mycket chockad. Dessa omständigheter talade, enligt rätten, för att samlaget inte skett frivilligt.
Det fanns dock, enligt rätten, omständigheter som gjorde att trovärdigheten i kvinnans berättelse sänktes, till exempel att hon inte kunnat berätta sammanhängande om händelseförloppet. Även omständigheter som att kvinnan skulle ha försökt göra sin sambo svartsjuk och om den tilltalade verkligen hade förstått att kvinnan inte ville ha samlag påverkade rättens bedömning.
Tingsrätten fann att det inte kunde ställas utom rimligt tvivel att mannen gjort sig skyldig till våldtäkt och åtalet ogillades.
Hovrätten lägger, efter överklagande, stor vikt vid kvinnans sinnestillstånd efter samlaget. Även om hon mints dåligt om vad som hade hänt är det, enligt rätten, förståeligt med tanke på den chock hon måste ha upplevt om hennes berättelse är sann.
Att kvinnan var i svår chock stöds av vittnesuppgifter och att hon utsatts för visst våld och tvång stöds av rättsintyg.
Hovrätten finner därför det ställt utom rimligt tvivel att samlaget skett mot kvinnans vilja och med våld samt att hennes uppgifter ska läggas till grund för bedömningen i målet.
Mannen, som även fälls för ringa dopingbrott, döms därför för våldtäkt. Påföljden bestäms till två års fängelse och mannen åläggs även att betala skadestånd med drygt 85 000 kronor.
8 comments
Men det var mer sannolikt att mannen ville ha sex med en okänd kvinna på en skogsväg? Eller mer sannolikt att någon skulle vilja våldta någon? Det säger fan en hel del om rättens ledamöter.
Angående hovrätten: Blir dåliga bevis bättre bevis för att man kommit fram till en förklaring som kan förklara VARFÖR bevisen är dåliga?
Det var tingsrätten, som friade mannen, som uttalade sig om den ensliga skogsvägen. Men jag skulle inte bli förvånad om statistiken talar för att det är betydligt mer sannolikt att någon vill våldta på ensliga skogsvägar än att någon frivilligt väljer att ha sex just där, som svar på din retoriska fråga.
"Att kvinnan var i svår chock stöds av vittnesuppgifter och att hon utsatts för visst våld och tvång stöds av rättsintyg. "
Men jag förstår att du Max anser att våldtäkter aldrig skall leda till fällande dom, det finns ju sällan bildbevis - eller vad tycker du det krävs?
Men det är väl det som är poängen. Du kan ju inte anpassa beviskravet efter brottet. Det ligger väl i sakens natur att våldtäkter är svåra att bevisa _just eftersom_ det ofta saknas bevis som styrker brott, som svar på din retoriska fråga.
Tror du verkligen det? Att det är fel som vill våldta på skogsvägar än vad det är personer som vill ha vanligt sex där? Du måste vara allvarligt störd.
Det ska vara samma beviskrav för alla brott. Vad tycker du ska krävas om jag anmäler dig för våldtäkt (en lust du verkar ha nära till)?
Max. Du har missförstått det hela. Det är ju tingsrätten som lägger vikt vid fel saker genom att säga att målsägandens oförmåga att att berätta talar emot målsäganden. Att man inte kan redogöra för exakt vad som har hänt efter en våldtäkt är inget bevis för att våldtäkten ägt rum. Men det är knappast bevis för att våldtäkten inte ägt rum heller.
Sedan (om jag minns rättsfallet rätt) så fanns det ett vittne som såg gärningsmannen jaga och försöka hålla fast målsäganden utmed vägen. Även det lägger hovrätten större vikt vid än tingsrätten.
Max. Ta en paus från allt dit hat gentemot rättsvårdande myndigheter och läs hovrättsdomen. Det är ofta så att bevisläget i våldtäktsmålet är svårt. Så var definitivt inte här.
Jag utgår bara ifrån artikeln och jag kommenterar dumheter i båda instanserna. Om du var jurist så hade du vetat att det inte handlade om att ge målsäganden eller den tilltalade rätt, utan att det handlar om att veta det ena eller också döma tvärtom. Det är inte avsaknad av bevis för att ett brott inte har ägt rum som behövs för fällande dom.
Jag har inte skrivit någonting om att "ge någon rätt". Jag pratar om bevisning. Det finns såväl positiv bevisning som motbevisning i förhållande till ett gärningspåstående. Det faktum att en person som bl.a. fallit/hoppat ur en bil i farten kan ha oklara minnesbilder från händelserna strax dessförinnan är inget som styrker ett gärningspåstående. Men det är inte heller något som (vilket tingsrätten menat) talar mot gärningspåståendet. Att en mördad person inte kan berätta om hur mordet gick till är inte en omständighet som talar mot att personen blivit mördad. Att en våldtagen person med huvud- och chockskador inte kan exakt i detalj redogöra för hur en våldtäkt gick till är inte en omständighet som talar MOT att en våldtäkt ägt rum. Men det är inte heller en omständighet som talar FÖR att den ägt rum.
Som jurist är det bra med en klädsam skepsis mot innehållet i tidningsartiklar. Läs domarna (jag läste dem idag igen) med vittnesmålen och rättsintyget från skadorna kvinnan fick av våldtäkten. Innan du har läst domarna är det ingen mening att diskutera det med dig.
Men jag håller med J. Intrycket man får av dig är att det kvittar vad du läser du låter inte din världsbild fläckas av fakta.
Om bevisningen består i vad någon sagt så blir inte det sagda mer trovärdigt eller en bättre redogörelse för att det finns en förklaring till bristerna i det sagda.
Tja, att läsa domar är ju tyvärr ungefär som att läsa tidningsartiklar. Beskrivningen i domarna är färgad av den slutsats som domstolen kommit till och parternas talan och bevisningen beskrivs inte neutralt. För att veta vad man pratar om ska man själv ta del av bevisningen. Nu var kommentaren till en tidningsartikel och inte till en dom, och jag utgick från vad som stod i tidningsartikeln när jag kommenterade tidningsartikeln.
Intrycket man får av dig är att du är ganska korkad men att du fåfängt försöker låta bildad vilket förstärker det första intrycket.
Skriv ny kommentar