En av dem som fått vänta länge på att få ett fall prövat är körskolläraren Greger Thorsén. 2002 hamnade han i en tvist om pengar med körskolägaren och fick vänta i mer än fem år på att Västmanlands tingsrätt skulle pröva fallet.

Långa väntetider får konsekvenser, menar Thorsén. Till exempel blir prövningen sämre i och med att vittnen glömmer bort vad som hänt. Men den långa väntetiden har också påverkat honom personligen.

– Jag tror att jag har blivit lite bitter och sen tror jag att jag har blivit väldigt, väldigt trött. Och framförallt så har jag inget förtroende för staten, säger han till Ekot.

Efter att ha väntat i mer än fem år valde Thorsén och körskolägaren år 2008 att själva avsluta fallet med en förlikning. Tillsammans stämde de staten för att inte ha fått en rättegång inom rimlig tid och fick rätt i Högsta domstolen.

Av de fall som inkommer till landets förvaltningsrätter ska minst 75 procent avgöras inom sex månader, enligt regeringens mål. Statistik från Domstolsverket visar dock att ingen av förvaltningsrätterna klarade att uppnå detta mål i fjol.

Siffror från Domstolsverket visar också att nästan hälften av landets tingsrätter, 21 av 48, inte klarade tidsgränsen för brottmål och tvistemål. Sämst var Göteborgs, Varbergs och Solna tingsrätt.

Enligt Mari Heidenborg, lagman på Solna tingsrätt, beror detta dels på att domstolen har stora rättegångar som tar tid men också på personalbrist.

– Den absolut viktigaste orsaken är att vi tidigare inte hade en tillräckligt stor organisation för att ta hand om alla målen, säger hon till Ekot.

Enligt Barbro Thorblad, generaldirektör för Domstolsverket, har domstolarna länge haft problemen med långa väntetider.

– De senaste åren har domstolarna fått in många fler fall än tidigare, därför har domstolarna också anställt fler för att bättre klara tidsgränserna, säger hon till Ekot.

– Varje person som väntar på att få sitt mål avgjort är ett misslyckande.