Datainspektionen polisanmäler Migileaks för brott mot PuL
Sajt som publicerar domar från migrationsdomstolar innehållande känsliga personuppgifter såsom namn, adress och personnummer polisanmäls nu av Datainspektionen för brott mot personuppgiftslagen.
Datainspektionen har tagit emot klagomål och på andra sätt blivit uppmärksammad på sajten Migileaks som publicerar domar från migrationsdomstolar. På sajten publiceras i bloggform inlägg om domar som rör asylsökande. Inläggen består typiskt av en kortare skriven text och en länk till den inskannade domen.
Myndigheten har granskat sajten och bedömer att den i stora delar har ett journalistiskt ändamål. Då gäller inte personuppgiftslagen.
Det finns dock uppgifter publicerade som är av rent privat karaktär och som därför inte kan anses ha ett journalistiskt ändamål. I de publicerade domarna förekommer känsliga personuppgifter samt uppgifter om lagöverträdelser om namngivna personer som sökt asyl i Sverige. I de flesta fall publiceras även den asylsökandes personnummer och adress. Datainspektionen bedömer att publiceringen är kränkande i personuppgiftslagens mening.
Datainspektionen har varit i kontakt med en företrädare för sajten som anser att publiceringen är laglig eftersom sajten har ett journalistiskt syfte.
- Att debattera och kritisera den svenska asylprocessen med hjälp av information från migrationsdomstolar är självklart något som kan ha ett journalistiskt ändamål. Däremot finns det en gräns för vad som kan anses ha ett journalistiskt ändamål och som man kan publicera på Internet utan att man behöver ta hänsyn till bestämmelserna i personuppgiftslagen. I det här fallet har den gränsen passerats, säger Datainspektionens generaldirektör Göran Gräslund i ett pressmeddelande.
Datainspektionen anser att domarna borde ha anonymiserats genom att ta bort direkt utpekande personuppgifter som exempelvis namn.
Företrädare för sajten hävdar även att webbplatsen är laglig eftersom man begärt ut allmänna handlingar som sekretessgranskats av domstolen innan de lämnats ut.
- Men bara för att en offentlig myndighet lämnar ut en allmän handling betyder det inte att det är fritt fram att publicera den på internet, säger Gräslund i ett pressmeddelande
Den ursprungliga Migileaks-sajten har lagts ner men materialet har tagits över av en annan sajt. Dessutom publiceras materialet på ytterligare en sajt. Datainspektionen polisanmäler samtliga tre sajter.
6 comments
Så man polisanmäler en sajt som Migileaks där man publicerar viss information som har ett journalistiskt ändamål. Samtidigt låter man sajter som stoppapedofilerna och Flashback komma undan där sajtägarna publicerar många fler uppgifter (bilder, länkar, namn, adresser, domar, familjemedlemmars uppgifter, arbete etc) med syftet att "sätta dit folk". Känns tyvärr som att det finns en dold agenda bakom detta.
Jag uppmanar alla att faktiskt läsa MigiLeaks för att se hur det står till med Sveriges domstolars "common sense"
Jag blir så trött på detta - vad är det för fel på en site som lägger länkar till inscannade dommar - offentliga handlingar som vi alla kan få fram om vi frågar efter dem!
Ylva
Problemet tycks vara att det är alltför lätt för många att läsa offentliga handlingar på Migileaks. Det ska tydligen vara någonting svårt, det ska krävas ansträngning verkar man anse. Den skada som detta medför väljer man att inte specifiera. De individer som av någon anledning skulle vara intresserade av att skada, eller ens veta, namn o.dyl. på de som finns i domarna skulle inte göra det om inte Migileaks fanns verkar logiken vara.
Påfallande ofta stöter jag på kommentarer och åsikter likt ovan, vilket är beklagansvärt av flera skäl.
Först och främst innebär publicering utav domar i såväl civil- som brottmål på internet att parterna aldrig kan lämna sina misstag, gärningar och trauman bakom sig och gå vidare med livet, trots att målet är avgjort. Dessutom sprids uppgifterna globalt inom loppet av några sekunder, det avsåg sannolikt inte lagstiftaren vid offentlighetsprincipens tillkomst.
Konsekvenserna är uppenbara. Ett exempel är s.k "Googling" av potentiella arbetstagare utförd av arbetsgivare, vilket betyder att ett tidigare kriminellt leverne eller en arbetsrättslig tvist, vid någon tidpunkt i livet, aldrig kommer att gallras ur berörd persons liv. I praktiken innebär detta att berörda personer "straffas" så länge nämnd information tolkas fritt, sprids, eller finns kvar på internet; skampåle a´la 2012. Resultatet kan bli ett permanent utanförskap från arbetsliv och egen försörjning, vilket sannolikt leder till(baka till) ett liv i kriminalitet.
Det behövs uppenbarligen ny lagstiftning på området, anpassad efter det moderna kommunikationssamhället. En ny lag borde stipulera anonymisering av personuppgifter i alla domar, som för allmänheten är tillgängliga, då det inte är personerna i domarna som är intressanta per se för allmänheten, utan hur det rättsliga förfarandet gått till (rättvis prövning etc).
Publicering av personuppgifter i strid mot föreslagen lag borde medföra ett fängelsestraff på minst 2 år.
Har någon erfaren jurist kommentar på detta?
Hur kan man vara så känslig mot saklig information som handlar om personuppgifter på sådana som är dömda för brott, när både tidningar, radio och TV, utan det minsta skam avslöjar både namn, och (film-)bilder på Malmöskytten? Det är ju uppenbart att man gör skillnad på "vi och dom" i dessa fall. Hur konsekvent är det? Malmöskytten är ju än så länge bara misstänkt - mot sitt nekande. Han är inte dömd ännu. Och var har den "gyllene regeln" tagit vägen om att man skall betraktas som oskyldig till dess att dom fallit? Gäller inte den svenska brottslingar också? Är det frågan om någon med invandrarbakgrund, jag då pixlas det och skuggas helt vilt, då döljs namn och alla andra uppgifter som kan avslöja brottslingens bakgrund och - detta t o m efter att dom fallit. Den enda gång man kan misstänka att det handlar om en brottsling med invandrarbakgrund är när det i domen ingår utvisning från Sverige! Media gör ständigt allt för att skydda dessa brottslingars integritet (med den sjuka avsikten att inte "underblås främlingshat och rasism bland svenskarna?).
Men så fort det handlar om etniska svenskar som bara är misstänkta för brott, då behandlas dessa som helt värdelösa, laglösa och utan respekt. Då är det inget snack om att skydda någons integritet, utseende eller personuppgifter. Då existerar inte någon risk för "hets mot svenskarna".
Så alla är inte lika inför lagen? Och nu ska det bli brottsligt att på Internet avslöja sådana som redan är dömda. Jag förstår inte logiken?
Det här är inte ok.
Jag brukade rösta på S eller V av socioekonomiska skäl.
Jag tycker SD är lite överdrivet fokuserade på anti-islamism osv, men vad gäller yttrandefrihet och våra självcensurerande och DDR-aktiga massmediers engaldiga vinklingar håller jag på SD. Jag anser demokrati och yttrandefrihet vara så viktigt att jag nog kommer rösta på SD "endast" av den orsaken.
Skriv ny kommentar