HD avslår Schürrers resningsansökan
Högsta domstolen avslår en resningsansökan från Christine Schürrer som år 2008 dömdes till livstids fängelse för mord på två barn i Arboga samt mordförsök på barnens mamma.
Det var i oktober 2008 som Schürrer dömdes vid Västmanlands tingsrätt till livstids fängelse och därefter utvisning. Detta efter att i mars samma år ha mördat två barn i Arboga, tre och ett år gamla, samt försökt att döda deras mamma.
Schürrer överklagade till hovrätten som i likhet med tingsrätten fann den tyska kvinnan skyldig. Schürrer överklagade även till HD men begäran om prövningstillstånd avslogs.
I januari i år lämnade hon in en 17 sidor lång resningsansökan som avslogs på tisdagen.
– Beslutet gavs nu på morgonen. HD har avslagit resningsansökan, säger justitiesekreterare Cecilia Tallkvist till Dagens Nyheter.
”Christine Schürrer har inte visat någon omständighet som kan föranleda resning i målet. Högsta domstolen avslår därför resningsansökningen”, skriver HD i sitt beslut.
Foto: Scanpix








































































24 comments
Rättegången mot Schürrer är en av alla de rättsskandaler som poppar upp som svampar ur jorden under en bördig svampsommar! Jag vet inte om hon var skyldig, men vad jag vet är att hela processen var klandervärd ur varje rättsligt perspektiv! Någon fair trial fick hon bara inte! Hennes advokats inlaga, som jag fick från HD på eftermiddagen i dag, skulle aldrig ha passerat en rättegångstävling vid fakulteten i Uppsala. Det går ju för tusan inte att ha en flytande textmassa på 17 sidor utan rubriker och sub-slutsatser. Det gäller att uppfostra våra okunniga domare med bra pedagogik och välstrukturerade inlagor. En domstol i Luxembourg på 1960-talet sända in hela akten till EG-domstolen, som själv klurade ut vad den nationella domstolen ville ha förklarat. Dylikt går ju inte med en svensk domstol, som inte kan juridiken! Det finns alldeles för många äldre advokater som inte insett detta! Det är ju bara tur att vi inte har dödstraff här i landet med alla dessa svajande domstolar från tingsrätt med jäv i flera turer till en hovrätt som börjar sin dom med att konstatera att den åtalade hade haft tillgång till hamare. Det har väl för fan hela svenska folket!!
Det är fullständigt skräp att advokaten bara kunde skriva ihop en ansökan som HD kunde avfärda på egentligen formella grunder!
Lambertz var ju ut och slogs för några år sedan över "taskiga" domar, och han hade rätt! Schürrer-fallet är inte slut ännu, ty att ta främlingen eller byfånen gör ingen sommar, även om en undermålig polis och åklagare tror det! Fair trial - grabbar och tjejer det fick hon inte - skyldig eller inte!!!!!!! Jag återkommer mer juridiskt i annat forum.
Nu håller jag förvisso med dig om det mesta. Men du vet väl att HD inte motiverar sina avslag, det är färdigtryckta beslut som man skriver dit datum och underskrift på med bläckpenna och skickar iväg. Som vi kunde läsa för ett tag sedan i denna tidning så läser de inte ansökningarna heller.
PS. Nu kan vi inte i en handvängen byta ut skräpet som har flockats i HD, men Schürrer borde ha bytt advokat för länge sedan! Det är märkligt att det inte finns några bra jurister med självständighet, cvilkurage och kunnande som häckade i de högsta domstolarna. Kom nu inte och klaga på de italienska domstolarna eller de grekiska - visst det går långsamt där - men skillnaden mellan dessa och de svenska är ju - som jag sade i Barometern för 3-4 år sedan - att dessa trots allt vet hur det skall vara till skillnad från de svenska domarna.
Efter att ha gått igenom förundersökningen samt läst domen så måste jag säga att det är rent skräp. Det finns inte en enda gnutta som går att leda i bevisning utan hon är dömd enbart på indicier och ren spekulation. Det känns fruktansvärt otillfredsställande och det är tyvär ytterligare en i raden av tradionellt rättsosäkra domar inom svenskt rättsväsende.
Instämmer med Johan! Det som är så skrämmande är ju att domstolarna inte kan iakttaga de mest grundläggande reglerna för en "fair trial". Den omständigheten att polis och åklagare inte kan sina saker behöver ju inte medföra att domstolarna köper skräpet - ogilla istället, så får dessa gå hem och läsa på!
Nu har jag inte läst varken förundersökningen elelr domen i Shurrer fallet, jag har bara läst ett raljerande i generella termer där man framför väldigt svaga påståenden i politisk form.
Att som Lysen påstår "att domstolarna inte kan iakttaga de mest grundläggande reglerna för en "fair trial" är ju ett starkt angrepp på domstolarna. Att påståendet är ett svag generaliserande babbel är en annan sak.
EU dosmtolen har t.ex. besvarat frågan över vad som är en rättvis rättegång elelr fair trial. Nämligen att det är en bedömning i det ensklida fallet där den bild processen ger som helhet är vad som avgör och detta "ÄVEN OM VISSA DELAR TER SIG ELLER KAN UPPFATTAS SOM STRIDANDE MOT PRINCIPEN OM RÄTVIS RÄTTEGÅNG"
Det finns även inom folkrätten en förklaring på principen om rättvis rättegång och den inebär att den anklagades alla processuella rättigheter beaktas. Det innebär inte att den bästa processen är rättvis utan det ska vara en skälig process som är en rättvis rättegång.
Går det att påstå att den rättegång som Shurrer fick var en rättegång som i sin helhet kan uppfattas om rättvis och har fröken Shurrers processrättigheter beaktats på skälig nivå?
I rättegången om vi får gå på Professor Lysens ord vilket jag inte har att betvivla så blev fröken Shurrer dömd på indicier. Att någon blir dömd på indicier kan åtminstone inte innebär att denargumentation som domstolen använde innebar ett agumenterande i sak genom att leda i bevis på så vis att det kan anses vara bevisat att fröken Shurrer var gärningsman. Men det är inte ehller det beviskrav som gäller i svenska domstolar. I svenskas domstolar gäller beviskravet ställt utom rimligt tvivel. Det ska vara rimligt. Att något är rimligt innebär att ett visst mått av moraliskt skön tillåts i argumentationen och om det kan tillåtas så innebär det väl om något att domsotlen aldrig behöver finna 100 % sanning i om den tilltalade är skyldig eller inte. Tvärtom, Torkel Gregow sa en gång att ställt utom rimligt tvivel "Det ska praktiskt taget uppfattas som uteslslutet att den tilltalade är oskyldig" Vad han egentligen säger är att argumentet ska vara bärande. Man eftersöker ett beviskrav där den tilltalade till mer än 50% är skyldig även om den andra delen pekar på oskyldig och som vi redan konstaterat så är inte beviskravet på 100%. Vissa vill påstå att ställt utom rimligt är ca 70-90%.
Det innebär att det finns ett utrymme för att använda sig av indicier. Argumentet ska vara bärande, det ska finnas en rimlig anledning att kunna peka ut den tilltalade som skyldig me stöd av vissa moraliska argument och så länge som dess processrättigheter beaktas och processen som helhet inte uppfattas som orättvis är den inte i strid med principen om fair trial även om vissa delar kanske är.
På grund av ovan redovisade mostöndigheter anser jag att professor emeritus Göran Lyséns och Johan Silversjös argument inte bara är svaga utan helt ogenomtänkta. De borde båda istället som Professor emeritus Göran lysen säger ogilla sina kommentarer, gå hem och läsa på!
Hej Alexander,
Jag vet hur processen ser ut då jag själv blivit oskyldigt dömd till många år i TR men i HR kunde bevisa min oskuld, men tack iaf för din förklaring.
Det jag vänder mig mot och som gör att jag inte finner domen tillfredställande ang schurrer är:
1. att den tilltalade inte bevisats knuten till platsen för brottet annat än befunnit sig inom kommunen. Det kan likväl vara som schurrer sa, att hon befann sig där igen för att besöka olika fornlämningar.
2. Inte ett endaste spår av schurrer på brottsplatsen, varken fingeravtryck,fibrer eller ens Dna.
Det är milt sagt svårt att lyckas med.
3. Man resonerar om att hon någon gång har haft en hammare som ska ha synts till och tagits i beslag på flygplatsen men det har inte kunnat verifieras av någon alls.
4 spår från skor ska ha tagits utanför huset som man anser komma från ett par skor som schurrer ska ha ägt ( med utgångspunkt från ett gammalt foto) men detta har inte heller kunnats styrkas.
5. Motivet ska ha varit någon form av hämd på målsägarens make då schurrer tidigare haft ett förhållande med målsägarens make ett år innan.
6 vad målsägaren (mamman) har kunnats höras om vet jag uppriktigt inte vad det kan vara värt.
Hur mycket Polisens utredare själva har påverkat henne kan vi bara spekulera i men
hon låg länge i koma med stora hjärnskador som bevisligen kraftigt påverkat hennes minne.
Vad kokar det hela ner till då, jo att schurrer anses så knäpp och svartsjuk att det bara måste vara hon som är gärningsmannen.
Jag hoppas VERKLIGEN att det är rätt person som blev dömd men oron gnager i mig hela tiden.
Det skulle i så fall inte vara den första gången som svenskt rättsväsende ställt till det tyvärr.
Är du ens seriös? 70-90%? Det man brukar säga är ju annars att utom rimligt tvivel innebär 98-99%. (I ett brittiskt avgörande (varifrån begreppet lånats) sa man att det var högre än 99%).
Med 70-90% skulle vi alltså ha 1500-500 oskyldiga personer i svenska fängelser?
Varför skulle jag inte vara seriös? Jag kom inte ihåg var jag läste lägsta procentnivån på ställt utom rimligt tvivel men jag tror rentav den var lägre men då jag var osäker höjde jag den.
Det beror mycket på vilket brott samt vilka eventuella invändningar som är upp till prövning roll.
Inte alla brott en domstol har att bedöma är mord. Däremot så gäller att ju allvarligare brott, desto högre beviskrav. Vid lindriga böteskrav gäller ett lägre beviskrav och när det gäller kvittningsinvändningar vid gäller skattebrott kan man rentav fråga sig om det inte är lägre än vad som överhuvudtaget borde vara acceptabelt.
I boken förundersökning av Christian Diesen 3:e u. på s. 171 anges att beviskravet bör ligga mellan 95-98%. Detta lär förmodligen gälla i de fall det kan bli aktuellt med fängeselstraff så nej, jag tror inte att 30% av de dömda är oskyldiga. Däremot kanske rätt många som fått böter kanske inte skulle förtjänat det.
Sedan får man inte glömma åklagarens bevisning mot en eventuell nödvärnsinvändning. HD anser att den kan bortses från om åklagarens bevisning visar på att nödvärnsinvändningen kan anses vara obefogad. Att beviskravet är obefogat är väl åtminstone inte att se som samma som ställt utom rimligt tvivel utan lägre. Jag tror Ekelöf skriver om detta i en av sina rättegångsböcker.
Ekelöf Rättegång 4, 7 u. s. 150-159 särskilt s. 155
Vilken årgång av rättegång avses? I min finns inget sådant och på sidan 155 talas om exempel med skriftprov vid en testamentstvist.
Var hittar du något lagstöd för att beviskraven skulle vara olika beroende på hur allvarligt brottet är?
Att jag undrar om du är seriös är för att jag aldrig hört talas om någon som skulle acceptera en rättssäkerhet på 70-90% förr (om man undantar företrädare för fascistiska stater). De flesta tycker nog att minst 10% medvetet oskyldigt dömda låter som ett avskyvärt samhälle (sen är det nog 10% eller mer som är oskyldigt dömda, men det vet ju inte folk i allmänhet).
Ekelöf Rättegång 4, 7u. (=7:e upplagan från 2009). s. 150-159 särskilt s. 155.
Ta exempelvis narkotikabrott. En viktig detalj när det gäller narkotikabrott är att domstolen har gjort en skillnad mellan överlåtelse och innehav. Skillnaden består i att straffvärdet för försäljning i vilken gärningen överlåtelse av narkotika enligt 1 § 1 p. NSL ingår, har högre straffvärdet än straffvärdet för innehav av narkotika för eget bruk enligt 1 § 6 p. NSL, se RH 2006:44.
Låt oss med detta i bagaget kolla på Göta Hovrätts dom i mål nr B 2586-11 från den 21 nov 2011 där den tilltalade stod åtalad för att olovligen innehaft sammanlagt 448,7 gram amfetamin. I målet påstår däremot domstolen att den tilltalade som köpt färdigförpackad narkotika därmed inte endast kommit att inneha färdigförpackad narkotika. Utan de drar slutsatsen att ”Mängden och det sätt på vilket narkotikan varit förpackad tyder på att den innehafts i överlåtelsesyfte”.
På så vis drar domstolen slutsatsen att den färdigförpackade narkotika som den tilltalade innehade uppenbarligen var avsedd att försäljas. Nnågot bevis till stöd för detta, annat än att den tilltalade innehaft färdigförpackad narkotika finns inte. Därmed anser domstolen att det är bevisat utom rimliga tvivel att den tilltalade ska dömas för överlåtelse av narkotika. Det är väl märkligt för det enda som kan bevisas i denna del är att den tilltalade innehaft narkotika, någon försäljning har ju inte sket och kan inte visas.
Genom att döma för innehav istället för överlåtelse sker en straffskärpning just för att straffvärdet för överlåtelse av är högre än straffvärdet för innehav av narkotika för eget bruk. Detta talar väl om något för att beviskravet ställt utom rimligt tvivel rentav kan påstås vara 0% i åtminstone detta falle då det helt saknas bevis för att döma till överlåtels av narkotika.
Nu kanske någon påstår att det HovR gjort var ett undantagsfel. Ja du kolla runt på resten av narkotikamålen, det finns till och med fall där de tilltalade varit utsatta för spaning och telefonavlyssning i flera månader utan att något enda bevis pekar på att det är fråga om överlåtelse. Det enda som egentligen kan bevisas är att det skett ett innehav. Trots det döms de tilltalade för överlåtelse genom att "Innehavet innebär en presumtion för överlåtelse". Alltså vad som egentligen sker ä att åklagaren behöver inte ens föra i bevis. Beviskravet är alltså 0% så egentligen kanse en mer korrekt beskrivning av procentsatsen är 0-98%.
I 4:e stycket ska stå: "Genom att döma för överlåtelse istället för innehav sker ...."
Att domstolar dömer fel innebär inte att lagens innehåll ändras. Om vi hade ett sådant system så skulle alla lagregler kunna tolkas precis hur som helst.
Vad står det i Ekelöf som stödjer din tes om att beviskravet är olika beroende på hur allvarligt det misstänkta brottet är? Vilket lagstöd finns för detta?
Var det står - Du får titta i boken på ovan angivna sidor.
Det finns lika lite lagstöd för det, som lagstödet om att beviskravet i brottmål utgörs av "ställt utom rimligt tvivel". Däremot finns det som du vet mer rättskällor än lag som tillsammans skapar det vi kallar det svenska rättssystemet och där beviskravet ställt utom rimligt tvivel får extraheras ur bland andra rättstillämpningen.
Det är bara så vanligt att folk hänvisar till böcker och sedan när man läser dem så står det inget sådant alls där. Jag får skaffa den och återkomma då.
Betyder lika litet samma sak som lika mycket? Lagstödet för utom rimligt tvivel är ju att det i lagtexten står att det ska vara "styrkt" och HD sedan uttalat att styrkt också kan uttryckas som utom rimligt tvivel.
Ja det finns fler rättskällor, men dessa källor är ju till för att tolka lagen. ALLT ska dessuto ha lagstöd. För det ska ju vara en rättsstat också.
Går inte att leda i bevisning? Dömd på indicier? Ren spekulation? Ni kvällstidningsraljerar så man storknar. Vad grundar ni era svepande påståenden om justitiemord på - för det är väl det ni vill påstå har begåtts här?
Det är alls inga konstigheter att folk fälls i brottmål, på ett rättssäkert sätt, genom åklagares åberopande av indicier.
Så vilka var bevisen som uteslöt en annan gärningsman?
Var det målsägandens minnen som hon hade från att hon flöt i taket utanför sin kropp och iakttog vad som hände och vem som gjorde det som var det som övertygade?
Vad jag förstår så har Christine Schürrer, i sin 17 sidor långa resningsansökan bara presenterade hennes olika teser om varför hon inte var den som begick dådet. Hur det än förhålla sig så räcker inte detta för resning att kunna beviljas. Resning kan icke beviljas endast på en bearbetning på bevisfrågorna. Resning enligt 58:e Kap RB skulle, i detta fall endast kunna beviljas om nya omständigheter skulle peka på en alternativ gärningsman. Och inte nog med detta skulle Riksåklagaren behöva bli helt övertygad om att den nye/nya gärningsman verkligen begått dådet. Sorry Schürrer - 17 sidors argumentering om bevisfrågorna kan omöjligen föranleda resning.
Jag håller med William Butt att Schürrers utsikter till resning är obefintliga. Antagligen är det också en riktigt bedömning att hon i praktiken måste kunna peka på en alternativ förövare. Med detta sagt tycker jag ändå att bevisningen egentligen inte borde ha ansetts tillräcklig. Det enda vittnet som pekade ut Schürrer hade fått svåra skador i huvudet och de två experter som uttalade sig om hennes förmåga att minnas var mycket skeptiska till att hon skulle ha kunnat minnas. Att säga det är inte samma sak som att hävda att hon är oskyldig. I ett läge när hon var anklagad för ett allvarligt brott berättade hon saker som omöjligt kunde stämma och det ger ju inte precis ett gott intryck. Men även om hon uppträdde minst sagt egendomligt - vad fanns det egentligen för bevis? Hon hade ett tänkbart motiv, var i Eskilstuna den aktuella dagen (liksom väldigt många andra) och pekades ut av ett vittne som rättens egna experter avfärdade. Skall det räcka som bevis i ett mordfall? Det har skrivits om att Schürrer skulle ha haft en hammare men det har å andra sidan nästan alla och vem som helst kan enkelt skaffa en. Det var även tal om ett skoavtryck som kanske kom från en viss typ av sko och Schürrer påstods ha haft ett par skor som kanske var av den typen. Vad bevisar det? Att Schürrer blev misstänkt är inte ett dugg överraskande men var är egentligen bevisen? Generellt sett ställs det helt enkelt för låga krav på bevisning i Sverige.
Mina inlägg var raljerande med synnerligen hård kritik, men jag tycker att den är berättigad! Inledningsvis på 1980-talet var tonen mer hovsam, se t.ex. SvJT 1989, Europas grundlag 1993 och Folkrättsligt ansvar 2002. Så mycket bättre har det inte blivit, ty som någon skrev - intet nytt på den norra flanken efter tio års medlemskap i EG/EU. Som jag sade inledningsvis, så var faktskt resningsansökan undermålig! Det går alltså inte att klandra HD ensamt just i detta mål med ansökan! Att rättstillståndet i landet lämnar väldigt mycket övrigt att önska framgår av den nu senast friserade regeringsformen. Huuuuu, så dålig!
Det här fallet är en rättsröta. Är det verkligen rättssäkert att HD kan ha en muntliga överläggningar utifrån tidigare domar och vars domare beslutar ett avslå Christine Schürrers resningsansökan trots att hon tar upp sakfel i tidigare domar.
Är det rättssäkert när HD inte motiverar hur de resonerat fram sina beslut och därefter sekretessbelägger resningsanökan?
Redan den 2 feb-12 så bestämde Beatrice Ask att Christine Schürrer skulle avtjäna sitt straff i Tyskland. Kopia på beslutet skickades därefter till Högsta Domstolen.
Skriv ny kommentar