Flera av de nämndemän som dömts har valt att inte berätta om sina domar. Detta trots att de enligt lag endast har rätt att ha kvar sitt uppdrag så länge de bara dömts till böter.

– Rättssäkerheten måste få gå före integriteten. Ett kontrollsystem måste införas omedelbart, säger domaren Ralf G Larsson till TT.

Efter Aftonbladet avslöjande har nu flera av dem fått sparken eller självmant valt att lämna sitt uppdrag.

– Det är naturligtvis beklagligt att vi har nämndemän som har gjort sig skyldiga till brott. Det kanske inte är några riktigt allvarliga saker det rör sig om, men det är ändå brott, säger Krister Hammarbergh, riksdagsledamot och talesperson för Moderaterna i rättsfrågor.

Inom kort kommer riksdagspartierna att ha rundabordssamtal om tillsättningen av nämndemän. Dömda nämndemän är en viktig aspekt som bör tas upp under samtalen, menar Hammerbergh.

 – Samtalen gäller vilka personer vi tillsätter och hur. Det är lämpligt att ta upp det här problemet då, säger han.

– Frågan är förstås var man ska dra gränsen. Ett lindrigare trafikbrott för många år sedan kanske inte bör utgöra något hinder, men om man nyligen gjort sig skyldig till ett allvarligare brott ska man inte sitta och döma andra, fortsätter han.

Lars Lassinantti, ordförande för nämndemännens riksförbund, håller dock inte med.

– Vi nämndemän lever på allmänhetens förtroende. Därför är grundprincipen självklar, har man blivit dömd är man inte lämplig som domare, även om det ligger långt bak i tiden, säger han till TT.

Enligt Lassinantti bör partierna som röstar fram nämndemännen stå för en del av granskningen av blivande nämndemän men också domstolarna.

– Domstolen borde vilja veta vilka som sitter och dömer. Det kan dessutom hända mycket mellan nomineringen och dagen de börjar arbeta, säger han till TT.