Domarnämnden har tagit emot nio ansökningar till de två utlysta tjänsterna som justitieråd.

- Det är glädjande att så många har sökt, säger Ragnar Palmkvist.

Tidigare kallades lämpliga kandidater av regeringen. När det nya ansökningsförfarandet infördes för drygt ett år sedan befarade många att exempelvis advokater skulle dra sig för att söka eftersom ansökningshandlingarna blir offentliga.

När en tjänst som justitieråd utlystes i februari sökte tre externa kandidater, däribland Ulrik Hägge och Hans Ytterberg som båda sökt de nu aktuella tjänsterna.

Tre av de nio sökandena är advokater: Christer Danielsson vid Danielsson & Englund Advokatbyrå, Ulrik Hägge vid Rosengrens Advokatbyrå och Lars Edlund vid G Grönberg Advokatbyrå.

Övriga kandidater är Thomas Bull, professor i offentlig rätt,  Dag Mattsson, rättschef i Justitiedepartementet, Mats Mattsson, chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten, Hans Ytterberg, generaldirektör för Statens Haverikommission samt Kristina Boutz och Cecilia Renfors, hovrättslagmän vid Svea hovrätt.

Tanken är att tjänsterna ska vara tillsatta till hösten.

- Vi siktar på slutbehandling i nämnden den 21 mars, sedan skickar vi vårt förslag till regeringen. Jag gissar att regeringen fattar beslut före sommaren, säger Ragnar Palmkvist.

Dessa vill bli justitieråd:

Christer Danielsson, 50

Jur. kand. 1990, 60 poäng statsvetenskap.

Arbetade mellan 1985 och 1988 som journalist med Ebbe Carlsson-affären och Palmerättegången som huvudsakliga bevakningsområden.

Började på Lagerlöf & Leman 1991, var med och startade Gernandt & Danielsson året därpå. Delägare 1998 och vd under åren 2001-04. Startade egen advokatbyrå 2006 för att arbeta renodlat som skiljeman.

Danielsson håller kurser om framför allt aktieöverlåtelse- och aktieägaravtal och skriver nätbaserade handböcker för Norstedts. Ledamot av Svenska Fotbollsförbundets Besvärsnämnd.

Ur motiveringen:

"Jag är road av juridiken och trivs mycket bra i domarrollen (sådan jag upplevt den som skiljeman). Jag tror också att jag med min breda affärsjuridiska bakgrund kan bidra med kompetens och erfarenhet till domstolen. "

Ulrik Hägge, 49

Jur. Kand. 1987.

Efter tingsnotarietjänstgöring biträdande jurist vid Mannheimer Swartling i Göteborg. Delägare i Rosengrens Advokatbyrå sedan 1994. Hägge har erfarenhet som skiljeman och har bedrivit föreläsningsverksamhet samt publicerar artiklar om främst konkursrättsliga frågor i SvJT och JT.

Lars Edlund, 59

Jur. Kand. 1976.

Fiskal vid Svea hovrätt 1979. Erbjöds jobb på advokatbyrå av Claes Zettermark, och hamnade så småningom på Vinge. Edlund specialiserade sig inom tvistlösning, och blev i slutet av 90-talet ansvarig för processjuridiken vid Stockholmskontoret. 2002 gick han över till G Grönberg Advokatbyrå. Ofta anlitad som skiljeman eller ombud i skiljeförfaranden och författare till ett flertal artiklar om kommersiella avtal och skiljedomsrätt.

Tidigare styrelseledamot i Advokatsamfundet och vice ordförande i Swedish Arbitration Association. Ordförande i arbetsutskottet för de advokatbyråer som stödjer Stockholms Centre for Commercial Law vid Stockholms universitet.  Expert i utredningen om alternativa former för tvistlösning vid tingsrätt.

Ur motiveringen:

"Jag är road av försöka knäcka juridiska problem, och bland de mest stimulerande arbetsuppgifterna i min nuvarande verksamhet är att överlägga tillsammans med andra skiljemän och sedan formulera övertygande domskäl."

Kristina Boutz, 62

Jur. kand. 1974, fil. kand. i statistik, sociologi, nationalekonomi och statskunskap.

Hovrättsråd 1998, hovrättslagman sedan 2006. Fiskalaspirant och fiskal i Svea hovrätt och Södra Roslags tingsrätt 1977-1983.

Expert i utredningarna om LOU 1990-92 och buggning och andra hemliga tvångsmedel 1996-98.  Tidigare sekreterare i Statens ansvarsnämnd, byråchef vid Riksdagens ombudsmän och ledamot i Kommittén och patentskydd för biotekniska uppfinningar. Dömde i Pirate Bay-målet.

Ur motiveringen:

"Jag har varit domare under många år och trivs mycket bra i den rollen och med de arbetsuppgifter som ingår i dömandet. Att också få verka som domare i Högsta domstolen skulle vara en utmaning och mycket hedrande för mig."

Cecilia Renfors, 50

Jur. Kand. 1986.

Hovrättslagman vid Svea hovrätt, chef för specialavdelningen för bl a immaterialrättsmål, hyresmål och klander av skiljedom. Renfors har varit direktör och myndighetschef vid Granskningsnämnden för radio och TV, och har arbetat med internationella förhandlingar vid Justitiedepartementet. Hon var mellan 1992 och 2003 rättssakkunnig/kansliråd och senare departementsråd och biträdande enhetschef vid Justitiedepartementets processrättsenhet (DOM-enheten). Renfors har också utrett frågor om upphovsrätten på internet, varit särskild utredare i Patentspråksutredningen och ordförande i EU-rådsarbetsgruppen Civilrättskommittén under det senaste svenska ordförandeskapet.

Ur motiveringen: 

"Rollen som chef innebär dock att de dömande uppgifterna  ska utföras vid sidan av ofta tidskrävande administrativa uppgifter. Jag skulle därför gärna ägna mig  åt ett mer renodlat domararbete, med utrymme att – på ett annat sätt än som är möjligt i en hovrätt -  fördjupa studierna av litteratur och förarbeten, och att fördjupa den rättsliga analysen i de frågor som aktualiseras i målen."

Thomas Bull, 46

Jur. kand. 1992, Jur. dr. 1997. Docent i offentlig rätt 2000.

Professor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet. Författare till Regeringsformen: en kommentar. Rapportör till European Public Law. Gästforskare vid Max Planck Institut för offentlig rätt i Heidelberg 1994.

Ur motiveringen:

"Att själv kunna delta i denna utveckling av rättspraxis vore en spännande utmaning för mig och något som vore utvecklande såväl professionellt som personligt. Därtill kan nämnas att för den som är genuint intresserad av juridik så tenderar verksamheten som professor vid universitetet att allt mindre handla om just detta och allt mer om administrativa uppgifter och ledningsuppdrag. Alla arbeten innehåller naturligtvis en del administrativa uppgifter och rutinartade sysslor, men jag föreställer mig att en tjänst vid Högsta domstolen i hög grad handlar om just juridiken och det vore såväl professionellt som personligt roligt att få möjlighet att fokusera på denna. "

Dag Mattsson, 54

Jur. Kand. 1985. Studier vid Oxford, praktikant vid Internationella Juristkommissionen och FN:s kommitté för mänskliga rättigheter.

Rättschef vid Justitiedepartementet.

Tingsnotarier 1986-1988. Därefter aspirant och hovrättsfiskal vid Hovrätten över Skåne och Blekinge, tingsfiskal 1989-1990. Hovrättsassessor 1991-1992, därefter rättssakkunnig, kansliråd och senare departementsråd vid Justitiedepartementet. Rättschef för de tre civilrättsliga lagstiftningsenheterna, granskningsenheten och konsumentenheten sedan 2008.

Ledamot i Språkrådets rådgivande nämnd och avdelningsordförande i Allmänna reklamationsnämnden.

Mattsson har medverkat i ett stort antal civilrättsliga lagreformer och har erfarenhet av lagstiftningsarbete inom EU och av förhandlingar i bland annat WIPO, Europarådet och Uncitral. Han har också ansvarat för kontrollen av allt författningsarbete i regeringen och för språkvården och utgivningen av SFS.

Ur motiveringen:

"Genom ett mångsidigt arbete med lagstiftning har jag fått en överblick av rättssystemet och en djup kunskap på flera områden. Framför allt har jag, särskilt under tiden som rättschef, fått insikt om hur lagstiftning övervägs politiskt och rättsligt och vilken roll den har i samhället. Jag är övertygad om att en mångårig lagstiftningserfarenhet av detta slag är värdefull för Högsta domstolens uppgift att leda rättstillämpningen. Nu vill jag gå vidare och bidra till detta som justitieråd."

Mats Mattsson, 61

Jur. Kand. 1980.

Mats Mattsson har arbetat som åklagare i 23 år, och är idag chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten i Malmö. Framhålls som expert på kriminella mc-gäng. Har skrivit en avhandling om förfalskningsbrott och de processuella konsekvenserna av civilrättsliga anspråk inom ramen för brottmålsprocessen.

Mattsson har också varit idrottsledare på olika nivåer i över 30 år.

Ur motiveringen:

"Det har under domstolens över tvåhundraåriga historia, med ett undantag, inte funnits något justitieråd med åklagarutbildning. En åklagare med god teoretisk bakgrund skulle därför kunna tillföra HD ökad förståelse för brottsutredningen och dess principiella konsekvenser."

Hans Ytterberg, 55

Jur. Kand. 1990

Generaldirektör, Statens haverikommission.

Tjänstgöring vid Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt 1994-1996. Föredragande i riksdagens EU-nämnd 1997. Därefter rättssakkunnig i Justitiedepartementet. Myndighetschef vid Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning mellan 1999 och 2008.

Generaldirektör samt ämnessakkunnig i Regeringskansliet med särskilda utredningsuppdrag 2009-2011. Enligt Domarnämndens tidigare beslut en "omvittnat skicklig jurist" med mycket meriterande erfarenhet av kvalificerat lagstiftningsarbete.

Ur motiveringen:

"Jag har under en lång följd av år arbetat med juridiska uppgifter av skiftande art i olika befattningar inom statlig förvaltning och vill nu gärna ta med mig de erfarenheterna tillbaka till den dömande verksamheten, som alltid yrkesmässigt legat mig varmt om hjärtat."

Vem anser du är bäst lämpad? Rösta här.