Jurist: Omöjligt få resning i brottmål
Alexander Barkman, biträdande jurist vid SJP Haglunds Advokatfirma i Falköping, har anmält HD till Europadomstolen.
På samma dag lottades 15 ärenden till en och samma justitiesekretare vid Högsta domstolen. Fyra av dessa rörde resningsansökningar. Nästkommande dag föredrog justitiesekreteraren samtliga 15 ärenden för olika justitieråd. Alexander Barkman, som är ombud i två av ärendena, beslutade att vända sig till Europadomstolen.
- Min uppfattning är att någon egentlig prövning av ansökningarna i de mål jag står som ombud för knappast kan ha gjorts och därmed har rätten till prövning blivit åsidosatt, menar Alexander Barkman.
Det hela började den 15 juli 2010 då Alexander Barkman fick två brev samtidigt från HD. De båda breven innehöll avslag på resningsansökningarna som han stod som ombud för och som tidigare lämnats in till domstolen.
- Jag blev så klart förvånad över att samma dag få beslut i två helt olika mål.
Resningsansökningarna lämnades in var för sig med något års mellanrum, men föredrogs samma dag. Barkman upptäckte att det var samma föredragande sekreterare och samma justitieråd i de båda målen. I det ena målet hade Alexander Barkman tidigare haft kontakt med en annan justitiesekreterare, som tydligen blivit ersatt.
Nästkommande dag ringde Alexander Barkman upp Högsta domstolen och fick då veta att den nya justitiesekreteraren Ulrika Kvarnsjö hade inte bara fått dessa två mål lottade på sig dagen före föredragningen, måndagen den 12 juli 2010, utan också att hon fått 13 ärenden till. När Alexander Barkman senare ringde tillbaka för att få fram samtliga 15 aktuella mål kunde HD:s administrativa personal inte plocka fram dem. Svaret han fick var att de ”inte kunde se detta i systemet”.
- När det gäller den snabba hanteringen av ”mina” två mål tyckte jag att det är minst sagt anmärkningsvärt, fortsätter Alexander Barkman.
- I den ena resningsansökan består själva ansökan av 54 sidor plus att den har 8 bilagor. Den resningsansökan handlar om en man som i 30-års åldern 1999 blev dömd till fängelse för att ha våldtagit en flicka. En misstanke han sedan allra första dagen idogt har nekat till. I målet förekom blåmärken som bevis. Saken är de facto att flickan använt sig av samma blåmärken i två parallella rättegångar vid den tidpunkten. I det ena målet var blåmärkena bevis för att hon blivit misshandlad, i det andra att hon hade blivit våldtagen. I resningsansökan presenteras inte bara nya vittnen, utan andra nya omständigheter samt begäran om att både höra vittnen som inte hörts och de som tidigare vägrat att uttala sig.
- Den andra resningsansökan, fortsätter Alexander Barkman, är intressant i sig då det är målsäganden som är drivande för att få målet prövat på nytt. Den ansökan är på 38 sidor och har 17 bilagor. Jag tvivlar å det bestämdaste på att Ulrika Kvarnsjö, som till vardags är beredningschef vid Högsta domstolen, men som vid denna tidpunkt hade påtagit sig rollen som justitiesekreterare, kan ha hunnit beakta all information som dessa två resningsansökningar presenterar.
Alexander Barkman fortsatte att ta kontakt med Högsta domstolen, men uppger att han mötts av ett alltmer njuggt intresse.
- Min uppfattning är att hela resningsförfarandet i Högsta domstolen har blivit ett slags moment 22, säger han
- Resning kan beviljas om det kan uppvisas en omständighet som om den hade funnits med vid tidigare huvudförhandling hade kunnat påverka domslutet. Samtidigt tar Högsta domstolen enbart upp mål som kan bli prejudicerande och vägledande rättspraxis. Med andra ord går HD alltså inte in på bevisvärderingar. Hur ska då en oskyldigt dömd person huvudtaget kunna få upprättelse och få möjlighet att få sin sak prövad igen, om målet till stor del enbart bygger på svag eller falsk bevisvärdering?
- Om han eller hon nu skulle råka finna på en ny omständighet och lämna in en resningsansökan, då återstår faktum att Högsta domstolen inte går in i bevisprövningen. Med andra ord har HD, med egen påfunnen praxis, målat in sig i ett eget hörn och därmed är det i princip helt omöjligt att få resning i ett brottmål. Oavsett hur många nya omständigheter eller nya bevis som visar att de tidigare avgörandena grundat sig på felaktig eller falsk bevisning.
Det var i januari ifjol som Alexander Barkman lämnade in klagomålet till Europadomstolen. I dagsläget har han än så länge endast fått ett diarienummer om att klagomålet finns registrerat.
- Jag är väl medveten om det stora antal ärenden som varje år lämnas in till domstolen i Strasbourg, så det lär nog ta ytterligare något år innan någonting över huvudtaget sker, siar Alexander Barkman.
Therese Juel
Läs alla våra artiklar om resningsinstitutet här.
54 comments
Har den känslan att man lever i symbios inom rättsväsendet.Man vill inte stöta sig med dom domare som tidigare dömt i ärendena.Trots allt innebär bara en resningsansökan att målet prövas på nytt.Inget som dom som dömts tidigare blir stötta av.Nya omständigheter som ny läggs in i fallen
Har den känslan att man lever i symbios inom rättsväsendet.Man vill inte stöta sig med dom domare som tidigare dömt i ärendena.Trots allt innebär bara en resningsansökan att målet prövas på nytt.Inget som dom som dömt tidigare blir stötta av.Nya omständigheter som ny läggs in i fallen
Jag har haft en lång elakartad tvist med kronofogden och en viss chefåklagare som jag hadde hotat att stämma under min Sverige resa på sommaren 2009.
Jag skickade herr chefåklagaren ( och kronofogden ) ett e-postmeddelande där jag ville ha ett möte med honom eller alternativ B , stämma honom. ( den fjärde juni 2009 )
Den femtte juni klockan nio var jag redan anhållen i min frånvaro av vice åklagare Daniel Edsbagge ??Här unde mitt mejl till herr Bolin som uppfattade detta som ett hot till livet .
Kopia:
vastra.gotaland@polisen.se
Herr Bolin, jag mycket besviken på ditt sätt att göra ditt arbete. Du kallar ditt arbete för ett brottsbekämpande samtidigt som du själv bryter grovt mot både europaunionens paragrafer och även den svenska lagen.
Du förstörde min stämningsansökan mot kronofogdemyndidghetn och slarvade bort alla vidhängda dokument. ÄNDÅ har du grundat ett beslut. Jag skulkle viljA ATT DU FÖRKLARA MIG PÅ VILKA OMSTÄNDIGHETERNA HAR DU GJORT DITT BESLUT, SOM DU PÅSTOD MIG ÖVERTELEFONEN ATT DU HAR ALDRIG GJORT !?
Det är dags att ta sitt ansvar som en man bör göra. ( är du en man ? )
Med åperopand til ovan vill jag ha ett möte med dig. Vid ett ev. utebliven svar känner JAG MIG TVKINGAD ATT STÄMMA DIG MED OMEDELBAR VERKAN.
Magnus Bolin , du har brytit mot lagen, du skall utredas.
Du kan nå mig per telefon 0738316222
Ha en trevlig dag !
Best Regards
Timo Viljanen
DEt är klart att jag blev dömt och har sedan dess försökt få en resning eller någon annan rättvis lösning i mitt fall men åklagaren och myndigheten hindrar mig att använda min rätt till en opartisk domstol som ALLA egentligen borde ha rätt till !
När jag blev anhållen hadde jag en bostad i Sverige . Jag har aldrig heller tidigare blivit dömt.
ÄNDÅ anhålls jag av Edsbagge på grund av Avanserad Flyktfara och Recidivfara !??
Rätten hadde inga bevis för dem påstodda hoten men alla MÄ var rädda, alla riktigt skakade inför rätten ! DETTA räcker för ett fällande dom i Sverige när motparten är en eller som i mitt fall flera tjänsteman. Jag dömdes för falska angivelser!
Att jag anhölls var bara att jag fråntogs min möjlighet att kunna försvara mig med samma vilkor ! Smutsigt men så förbannat effecktivt !
Timppa
Sådana här artiklar behövs mer av! Viktigt att allmänheten får veta hur det går till! Utan att vi får en OBEROENDE RESNINGS KOMMISSION, kommer förtroendet för rättsväsendet att haverera till slut.
Om jag hade varit matematiker skulle jag ha visat med någon formel, hur snabbt det kan gå då, man börjar tappa förtroendet.Att bygga upp något tar lång tid, men att riva ner, går fort! Detta har nu pågått ganska många år, och om det varje dag är EN person som har fem i familjen och vänkretsen,(lågt räknat) som vet att personen är oskyldigt dömd, då sprider det sig ganska fort .Fortare ,fortare...
I Norge finns en sådan Kommission och en av deras företrädare kom för något år sedan till Sthlm. och var med på en paneldebatt om just detta. Han rådde oss i Sv. att SKYNDSAMT inrätta en liknande kommission. DET ÄR BRÅTTOM, sade han då han hörde hur det står till här.
Numera kommer inte detta kravet endast från oss lekmän, utan även från flera av dem som har jobbat ett helt arbetsliv inom juridiken.
Statsminister Reinfeldt sade då han svarade på en 10årig pojkes brev: "Om du inte har gjort något brottsligt, ska du heller inte fällas för brott".
Nej, och OM du råkat bli fälld i "rättvisans lotteri," då måste man gripa in och rätta till då det är befogat, kan man lägga till.....
Alla brukar vi ju få rätta till det vi gjort fel... I bland t.o.m. ber vi om ursäkt!
Jag begriper mig inte på kandidat Barkmans påståenden. Bevisvärderingsfrågor tas onekligen understundom upp av HD (se t.ex. NJA 2010 s. 671), t.ex. då domstolen definierar vad som skall förstås med lokutionen "ställt utom rimligt tvivel". Enligt vilken resningspraxis fordrar Högsta domstolen att ett resningsmål "kan bli prejudicerande och vägledande rättspraxis" för att kunna upptas till prövning? En resningsansökan fordrar inte prövningstillstånd för att tas upp. Resningsbestämmelserna är kopplade till bestämmelser om rättskraft, men ingalunda till bestämmelser om prövningstillstånd. 58 kap. rättegångsbalken innehåller ingen hänvisning till prövningstillståndsregeln (om bl.a. prejudikatsdispens) i 54 kap. 10 § samma balk. Barkmans påstående om att det skulle vara omöjligt att få igenom en resningsansökan och att ett "moment 22" föreligger, är, förutom uppenbart oriktigt (se bl.a. NJA 2011 s. 254), tydligen grundat på ett missförstånd om gällande rätt.
Vi får bara hoppas att detta inte händer dig !
Att få en läxa inom orättvisan är inte en trevlig upplevelse !
Man kan läsa böcker och paragrafer där det det står att så är det MEN så är det ofta inte .
Lagen är mycket kompliserad, som en labyrint, och dem som tolkar lagen är inte alla gånger rätta personer att göra det presis som vissa är bra bilförare men andra kan aldrig bli det.
Det att brottsligheten har också fått ett fotfäste bland jurister och andra makthavare som misbrukar sina respektiva tjänsteställningar har också blivit värre och värre !
En individ kan också läsa samma paragrafer som jurister gör men att åperopa till dem är oftast lönlöst och bortkastat tid , det bara händer ingenting mer än myndigheten i fråga börjar bli sur och agerar opartiskt ! Som i mitt fall började detta ca 20 år sedan när kronofogden tvingade mig i en ogrundad komnkurs. Efter det har myndigheten visat mig vad den verkligen är kababel till.
Ba har myndighetens register visat en mycket oriktig bild om min ekonomi alla dessa 20 åren !
Jag har med mina originala dokument styrkt det att kronofogden har gjort fel men vad hjälper det, myndigheten vägrar att göra rätt för sig !
Dem är beredda att gå så långt som att ingripa dig och din familj med statlig brutalitet i sina alla former , BARA för att inte hamna inför en opartisk domstol ! ( när detta hände mig, togs min son ifrån mig, min mor dog och jag sattes på häktet i dess hårdaste former, inga umgänge ingen kontakt med uttervärlden ! 24 timmar om dygnet ensamma i en lite cell ! ( toalett besök med fyra väktare ! Man känner sig som en Al capone !
Detta min vän står inte i dina böcker men detta finns här ute ,här bland oss !
Att påsto något annat än att där MÅSTE det bli en ändring och det snarast möjligt är mycket naivt gjort !
Att dem som har gjort ett felaktig beslut själva får utreda detta leder sällan till en rättvis slut !
Lycka till dig med dina studier !
Timppa
Du tänker baklänges.Prövningstillstånd ska beviljas om det föreligger skäl för resning inte resning om det finns skäl till prövningstillstånd.
NJA 2010 s. 671 (där min chef advokat Peter Haglund var försvarare) handlar inte om vad som ska förstås med beviskravet, det handlar om hur utsagevärderingar ska göras. Men det är ett bra exempel. Detta eftersom underrätterna struntar högaktningsfullt i det rättsfallet och gör utsagevärderingar i enlighet med de gamla fallen från början av 90-talet. När fällda sedan söker prövningstillstånd i HD med motiveringen att underrätterna inte följt HD:s praxis från 2010 så får de inte det.
I NJA 2011 s. 254 så var det resning till men för de tilltalade, sådana resningsansökningar bifalls i betydligt högre grad. I det andra fallet som nämns i artikeln föreligger exakt samma underlag (den vars (osanna) utsaga legat till grund för domen hade ändrat sig och de nya uppgifterna stämde bättre med bevisningen än de förra) plus ytterligare bevisning. Som HD säger i 2011 års fall ska det också krävas mer för att ge resning till men för än till fördel för den tilltalade.
Det är dagens juridik som fördelat texten. Vad jag klagat på är i korthet att HD inte ens läser handlingarna innan de ger avslag på resningsansökningar. Du ska inte läsa det som att det inte finns några resta mål.
Att HD har en "intern praxis" om att bara bifalla resningar och ge prövningstillstånd då det finns prejudikatfrågor har jag fått ifrån justitieråd. Stefan Lindskog har uppgett det i en artikel i Advokaten nr 9 2010 då han också uppgav att det var lönlöst att söka resning eller prövningstillstånd för att man var missnöjd med hovrättens bevisvärdering. Han fick då (delvis tyst) medhåll av Lundius och Toijer. I en artikel under 2011 (som jag inte hittar nu) upprepade han och ett till justitieråd samma sak.
Gällande rätt i all ära, men om domstolarna struntar i det så är det bara av akademiskt intresse, tyvärr.
Att prata om juridik är inte lätt för en icke jurist !
Men samtidigt skall det vara så svårt att en icke jurist inte ens klarar av att överklaga ett beslut ?
Att HD inte ens läser bevismaterial kan jag förstå.
jag har skickat ett brev med 64 sidor innehållanden utförligt med dokument och bilagor som styrker min talan.
här om dagen ringde jag HD och ville veta vem är handlägare i mitt mål.
En nitisk kvinlig tjänsteman svarade och hon ville inte förstå ! JAG ville veta när mitt brev kommit fram och vem är handläggare , det gick inte komma fram ens om brevet kommit fram.
I stället envisade hon att jag har skickat flera e-postmedelanden som också stämmer men dem har inget med mitt brev att göra, det går inte blanda i hop ett brev med e-post, eller ?
SAmtalet slutades med att hon slängde luren i örat på mig och jag vet fortvarande inte ens OM mitt brev kommit fram !
Hon däremot påstod att mitt fall redan var beslutat , inga nya åtgärder och då kan man ju fråga sig att PÅ VILKA omständigheterna har man beslutat i målet om all bevismateria fanns i det brevet som dem inte kunde " HITTA I SYSTEMET " !
Det gör nästan att man börjar misstänka att Sverige fortvarande håller sig till hemliga register där vissa är omyndigförklarade utan att dem fåt någon information om det !
När åklagarna och dem sk MÄ hadde ett så kallat "Tvättstugebråket ", som Maygnus BOlin kallar detta näråklagaren och MÄ träffar domaren före tingsrätten förhandling och gör upp hur målet skall behandlas senare, då hadde kronofogden haft med sig ett register där jag stämplades nästan som en terrrorist med kontakter med dem "ANDRA TUNGT KRIMINELLT BELASTADE GÄNGEN ?? Fogden har visat detta register för polisen men vägrar att visa registret för mig även det är jag registret handlar och i mitt fall svart målar UTAN någon som helst möjlighet för mig att förvara mig eftersom jag vet inte vilket kritik man riktat mot mig !
Med hänvisande till detta och mycket annat, VISTT finns det mycket att ändra i det kungariket som en gång, när jag ba flyttade in 1969 var ett mycket trevligt land med massor med möjligheter.OCH TREVLIGA MÄNNISKOR !
Idag ser det annorlunda ut med tomma gator utan folk som inte längre vågar visa sig ute när det blir mörkt.
Ändå anser jag att det fysiska våldet är ingenting gämfört med dem orättvisa domar och diskrimineringen från myndigheterna sidan där det går ut på att en individ dödas sakta men säkert genom att ta hans färdighet och möjligheten att leva med lika vilkor ! Detta svider mer än en dolk i ryggen ! Detta föder också mera våld i en växande tempo. Att sitta inne som oskyldig eller bli behandlat grymt fel tar hårt i en människa och inte sällan tar hon sig friheten att BETALA tillbaka och då är det oftast fel personer som hamnar i skott linjen !
SÄtt koll på myndigheten och behandla dessa som vem som helst så att även dem har en skyldighet att göra rätt eller bli anklagat som en person, som andra gör ! Den som har brytit mot lagen iSverige bör utredas och lagföras, det bör i all rimlighetens nam gälla även tjänsteman ! ( inkassolagen gäller inte kronofogden ?? )LAgen är stiftat att skydda geldenären och den enda som egentligen kan bryta mot den är kronofogden, gäller ej kronofogden ??
Att läsa och läsa om och om igen gör folk blinda och dem glömmer vad det här egentligen handlar om, att vara vänner med alla och samarbeta,!
Timppa
Timppa:
Du verkar vara en helskön kille som vill få rätt mot det orättvisa systemet. Nu är det ofta så att man måste bete sig på ett visst sätt för att göra sin röst hörd i det här landet. Speciellt i kontakten med diverse myndigheter och domstolar.
Ditt sätt att uttrycka dig och dina svårigheter att lägga band på dig själv i denna kontakt (nu menar jag i synnerhet ditt mejl/brev till Bolin) gör att du uppfattas som den värsta av rättshaverister. Den som lyssnar på det du säger och läser det du skriver (inklusive moi) tänker ju direkt att du kommer direkt från Flashback, där ditt temperament eldats upp av likasinnade. Är du medveten om detta?
Lycka till med din fortsatta kamp mot systemet.
Taackar för ditt råd !
ganske dem 20 åren jag tvingats böja mi'tt huvudet inför orättvisan tillsammans ned den totala nonchalangen har gjort mig bitter !
Som jag gar tidigare sagt anser jag själv att jag har styrkt min talan i varje punkt med dokument som styrker också min talan. Att myndigheten väljer att inte svara och "retar" upp en för att få ut något som den kan använda i sin älsklingsrätt " OLAGA HOT " leder till att med åren som i mitt fall genom att ta delar i mina brev man kan blanda ihop något som verkligen kan se hotfullt ut !
men som mitt brev till Bolin anser jag inte att är så värst mycket överdriven !
Han ljög mig över telefon året var 2000 och berättade för mig att han hadde inte beslutat i mitt mål även han visst hadde gjort detta !
Han sade också att hans jälv skall sluta sin post hos åklagarmyndigheten och den som tar över efter honomi mitt fall, det visste han inte !
Jag hittade honom i internetet 5 år senare och även hans beslut, där han kallade kronofogden som OKÄNT ! ( då arbetade han som Cheefåklagare )
Jag förstår att man bör visa sin respekt för folk men samtidigt vill jag påsto att dem vill bi respekterade bör göra något åt detta !
Nu har det i stället bivit en lek med ord där en efter en ger sina synpunkter och briljerar med verbaliken som mesta inte ens förstår !
I det brevet som du hänvisar till har jag frågat Magnus PÅ vilka grunder han har byggt sitt beslut och jag anser att frågan är mycket relevant med tanke på att han , enligt sig själv, hadde slarvat bort ALLA vidhängda dokument som jag skickat med min stämningsansökan !
Han kunde frågat mig och jag skulle skickat nya !
Att han i stället ljuger mig rakt i ansiktet gör inte att jag respeterar honom mer än vad han förtjänar. ( hotet i mitt mejl var HOTET om stämning ! )
Jag förlorade nästan sex år på hans fförvrängda svaret som också varirt meningen med detta !
Att få saken preskriperat ! Om myndigheten inte kan redovisa sitt arbete då sover dem över fallet ! Om någon blir sur, DÅ känner myndigheten sig hotad ??
Jag tycker också att man inte borde låta sina känslor att lysas genom breven men samtidigt tycker jag också att myndigheten borde inte låta dåliga fibbar styra sitt arbete !
Får ta en snabb kurs i HUR man behärskar sig !
Jag vill också säga att mina brev till folk som behandlat mig rätt inte har den mörka bakgrunden, hoppas jag !
Man kan bli bitter efter 20 års trakasserier där som i mitt fall kronofogden har förstört mitt liv tre gånger !
Jag sattes i kk 1994, då fick inga skulder laga kraft.
år 2000 ansökte kronofogden en handräckning av den finska myndigheten ca ett år efter det att jag återvänt från Tailand, genom att skicka över ALLA dem posterna som inte fick laga kraft 1994 ! 7 år senare ! Jag förlorade mitt F-skattesedel igen !
Nu när jag kom till Sverige 2009 efter att ha HOTAT vissa med stämningar anhålls jag för AVANCERAD FLYKTFARA och RECIDIVFARA. jag HADDEen bostad i Sverige och har inte heller någonsin blivit straffat för något, RECIDIVFARA ?
Detta ledde till en häktning p¨ca 90 dagar unde dem allra hårdaste formerna, inga besök, gemensamma vistelser etc,,
När man mor log för döden och jag ville hälsa på henne svarade Edsbagge mig , " Hon är inte död än " : Visste inte att man får hälsa på sina föräldrar förtst efter dem dött ! ( nu är hon borta )
Som du ser, det är inte lett att le hela tiden.
timo
Hej Alexander, det var länge sedan, hoppas allt är bra. Läste just Advokaten nr 9 från 2010 och såg att justitieråden då bara pratade om prövningstillstånd när de sa att man inte skulle ha med bevisfrågor. Och i vanliga mål (pt-mål) är vi väl alla överens om att HD inte ska ägna sig åt bevisvärdering i någon större utsträckning. Men jag kanske missade någonting i artikeln. Nästan alla resningsmål handlar väl om bevisvärdering så det känns inte troligt att det finns en praxis att resning är utesluten så fort bevisning ska värderas.
RB kap. 54
10 § Prövningstillstånd får meddelas endast om
2. det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning ...
En grund för resning är ju RB kap. 58
2 §
4. om någon omständighet eller något bevis, som inte tidigare har förebringats, åberopas och dess förebringande sannolikt skulle ha lett till att den tilltalade frikänts eller till att brottet hänförts under en mildare straffbestämmelse än den som tillämpats eller om det, med hänsyn till vad sålunda åberopas och i övrigt förekommer, finns synnerliga skäl att på nytt pröva frågan om den tilltalade har förövat det brott, för vilket han dömts,
Alltså, grund för resning är grund för prövningstillstånd. När justitieråden uttalar sig om prövningstillstånd uttalar de sig samtidigt om resning.
Det är inte säkert att de gör. Tvärtom så står det att de pratar om prejudikatfrågor. Alltså talar de om prejudikatdispens och inte den klart ovanligare extraordinära dispensen.
Så här står det:
"Vad ska en advokat som vill ha prövningstillstånd i ett mål ska tänka på?
SL: Ska jag dra listan? Jag har gjort mig en sådan, redan innan jag började här:
1. Identifiera en fråga som du ska argumentera för.
2. Ta bort allt som stör prejudikatsfrågan.
3. Se till att det inte finns bevisfrågor öppna, acceptera hovrättens bedömning av bevisen.
4. Se till att det inte är för många frågor.
5. Skriv inte för långt. Gör man det har man redan visat att det inte alls är så klart att detta är av prejudikatsintresse."
Ja, precis som jag skrev. Tar tydligt sikte på prejudikatdispens (se p 2)
Ja precis min kritik. Att man säger att man inte får PT för bevisfrågor utan bara för prejudikatfrågor.
Nej, man säger att man inte får prejudikatdispens för bevisfrågor. Vilket man inte heller ska ha.
Justitierådet svarar alltså på en helt annan fråga än den som ställts? Det kan ju vara en välvillig tolkning, men inte den jag gjort.
Resningsprocessen handlar ju (i regel) främst om omständigheter som lämnats utanför den ordinarie processen, och alltså inte har eller ens kan ha bedömts av justitierådet/justitieråden som har avgjort frågan om prövningstillstånd. Jag förstår inte hur du kan mena att när de "uttalar sig om prövningstillstånd uttalar de sig samtidigt om resning", om 58:2 4 p. RB endast gäller "bevis, som inte tidigare har förebringats". P. 4 är ju dessutom liberalare än ordinarie resningsregler och syftar ju till att "resning i enstaka fall skall kunna beviljas även när de nya omständigheterna eller bevisningen inte är av den styrka att de sannolikt skulle ha lett till annan utgång i skuldfrågan men de ändå är ägnade att framkalla tvivelsmål om domens riktighet i detta hänseende". Ett synnerligaskälsexempel är Joy Rahman-fallet, där prövningstillstånd inte meddelades av HD 1994 och resningsansökan avslogs 1998, men en ny resningsansökan beviljades av HD-minoriteten 2002. För övrigt vore det väl bra besynnerligt om resning kunde beviljas så snart justitieråd har en annan uppfattning om bevisvärderingen än den hovrätt som hållit huvudförhandling och sålunda fått ett annat grepp om bevisningen än vad skriftlig handläggning må ha medgivit. Blott ett obestyrkt påstående om att ett bevis borde bedömas på ett annat sätt, hade ju inte påverkat hovrättens bedömning.
Va? Jag kan inte riktigt följa vad du menar. Men jag tror att du läser fel. Resningsskäl är en grund för prövningstillstånd. När justitieråden uttalar sig om att man inte kan få PT på grund av bristande bevisvärdering eller i annat än prejudikatsfrågor så innebär det att man heller inte kan få resning av de skälen.
Det är meningen att en dom ska vara skriven så att bevisningen framgår och går att bedöma. Det skulle väl kunna uppkomma fall där rätten bedömt bevisningen korrekt men inte presenterat den på det sätt som krävs, men även de fallen borde ju tas upp på nytt. Men det har ju inte med den här saken att göra.
Men varför ska man få resning om inga nya omständigheter har tillkommit? Saken har ju då prövats, i regel i minst två instanser. Att ombudet anser att hovrätten har bedömt bevisningen "fel" är knappast resningsgrundande; det hade ju uppenbarligen inte påverkat utgången. Det är knappast någon skandal att Högsta domstolen inte ägnar sig åt att ompröva bevisvärdet av alla bevis i alla mål som redan har prövats i två instanser, och en sådan ordning hade ju fordrat att prövningstillståndsbestämmelserna togs bort.
Det har jag inte påstått att man ska få.
Om det finns någon ny omständighet som talar emot hovrättens bevisvärdering så är ju det en ny omständighet.
Nu är det heller inget sådant som det är fråga om här. I båda fallen fanns det nya avgörande bevis, falska intyg m.m.
Det som är "skandalen" är inte heller det något sådant. Utan det är att HD behandlat målen på följande sätt:
Dag1: En administrativ chef får 15 mål.
Dag2: Alla 15 målen föredras, de flesta till samma justitieråd som samma dag har 14 mål. Det fattas beslut i samtliga.
Det är helt omöjligt att hinna gå igenom ens bara "mina" två ärenden på en arbetsdag.
Det kan inte vara så att HD inte ansåg att det fanns skäl för resning och därför meddelade sådana beslut? Många resningsansökningar är rutinärenden.
Det kan HD inte veta om de inte går igenom materialet. Jo, jag har länge misstänkt att det är avslag på rutin utan hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet, det är också vad man hör från mer erfarna. Men med de här ärendena så fick jag det bevisat.
Det du nämner är också poängen. Klagomålet till Europadomstolen går ut på att mina klienter inte har fått en rättvis rättegång i HD.
Herregud, så svårt är det väl inte. RB 54:10 säger att pt (extraordinär dispens) får meddelas mål där det finns gund för resning. Den bedömningen görs enligt 58:2. Regeln säger således att HD inte behöver underlåta att meddela pt för att domen ska vinna laga kraft så att resning sen kan begäras, om HD redan vid överklagandet ser att det finns grund för resning. Detta har ingenting med prejudikatdispensen i HD att göra, och det är väl om den som justitieråden gjort uttalandena om bevisvärdering.
Sen när det gäller "skandalen" skulle man väl kunna tänka sig att de femton ärendena redan var utredda av den tidigare revisionssekreteraren och att föredragnings-pm med förslag till beslut var upprättat. Då blir det lättare att förstå att föredragningen gick så snabbt...
Nej uttalandet rörde en fråga om pt utan preciserande om att det enbart rörde prejudikatdispens och sedan upprepades samma inställning i en senare artikel och det har också framförts på andra håll.
Det kan man tänka sig. Man kan hitta på alla möjliga scenarier. Men varför skulle man hitta på händelseförloppet för att förstå resultatet?
Du kan inte på allvar mena att HD har en praxis att neka resning om frågan saknar prejudikatvärde. Om du utläser det ur Lindskogs yttrande så läser du yttrandet med en vilja att missförstå det. Det är fullkomligt glasklart att han talar om prejudikatdispens. Att en fråga har prejudikatvärde finns det väl inte alls anledning att ta ställning till vid resning. Man kan argumentera för din ståndpunkt (att HD lägger för lite tid på resningsansökningar innan de slås av) utan att feltolka Lindskogs uttalande. Om man överbevisad fortsätter hävda en uppenbart felaktig tolkning framstår det däremot som att man saknar riktiga argument för sin sak.
HD har som praxis att neka resning. (punkt). Sedan är det tydligt att justitieråden i artikeln uppger att man ska ha en prejudikatfråga och inte en bevisfråga om man vill ha pt. Man kan såklart tolka det extremt välvilligt som du har gjort och utgå ifrån att justitierådet på en fråga om pt i allmänhet enbart svarade om pt för prejudikatdispens. Man kan också tänka sig att artikeln inte gjorde rättvisa åt intervjun. Man kan tänka sig en massa saker, men att kalla det bevisat att den välvilliga tolkningen där man läser in saker som inte finns i texten är ju att gå väldigt långt.
Dessutom är det att missa poängen. Poängen är att HD har tagit upp en stor mängd mål och avslagit nästan alla utan att ens ta sig tid att läsa materialet. Detta har sammanfallit med att HD haft personalbrist, men det är knappast ett försvar.
Att HD inte är intresserade av mål som är feldömda på grund av bristande bevisvärdering i underinstanserna är egentligen en bisats i sammanhanget. Men det är heller inte så att jag tagit detta enbart från artikeln i advokaten. Jag pratade t.ex. med en justitiesekreterare som sa (ungefär citat) - Det kommer in massor av feldömda mål, men vad ska vi göra när rättsläget är klart?-, på en kurs jag var på klagade en domstolschef på att det kom in ansökningar om pt utan prejudikatvärde och sa att man inte kunde överpröva bevisvärderingar och ändå envisades många advokater med att klaga på bevisvärderingar.
Praxis ska naturligtvis vara att resning nekas. Motsatsen skulle vara absurd. Angående tolkningen av artikeln i Advokaten så finns inte mer att säga än att om man läser den så framgår det att man inte pratar om resning och eftersom man pratar om prejudikatfrågor så ligger det sjukligt nära till hands att tro att man pratar om prejudikatdispens.
Jag säger inte emot dig i frågan om HD är intresserade/ointresserade av att ta upp mål med bristande bevisvärdering. Det är däremot inte samma sak som att HD nekar resning för att man inte vill ta i bevisfrågor eller för att prejudikatintresse saknas. Felaktig bevisvärdering är ju inte en grund för resning. Alltså stämmer ju det som dina källor sagt men det är ju ingen nyhet. Nyheten ligger i att du sätter likhetstecken mellan bristande bevisvärdering och rätt till resning när så inte är fallet.
Återigen inget sagt i huvudfrågan, nämligen om det är möjligt att läsa in och föredra X mål på Y tid.
Praxis ska vara att resning beviljas när det finns skäl till resning. Praxis kan inte vara en viss utgång i en viss typ av mål för då skulle domstolen vara onödig.
Jo bristande bevisvärdering är/kan vara en resningsgrund enligt främst RB 58:2 p. 4 och 5, men även 1-3 träffar bevisvärderingen. T.ex. om domstolen lagt ett högt värde i ett falskt läkarintyg (som i det första fallet i artikeln) så innebär ju omständigheten att läkarintyget är falskt att rätten värderat beviset felaktigt. Eller om domstolen påstår att någon är trovärdig för att denne avgett liknande utsagor både i polisförhören och i rätten när berättelsen är annorlunda i polisförhören (som i båda fallen, dessutom är ju det sanningskriteriet materiellt felaktigt) så innebär ju omständigheten att utsagan är annorlunda i polisförhören att rätten värderat bevisen felaktigt (typsikt sett aldrig läst förundersökningen).
Lyft det här från sandlådenivå. Utgången i de flesta resningsansökningar ska naturligtvis vara avslag eftersom det i de flesta fall inte finns skäl för resning. Om vi skämtsamt kallar det praxis eller inte spelar väl ingen roll.
Om det visar sig mellan hovrätt och HD att ett läkarintyg var falskt är det klart att det kan grunda pt. Det är inte detsamma som att HD omprövar hovrättens bevisvärdering. Om man däremot påstår i hovrätten att intyget är falskt och hovrätten (genom bevisvärdering) kommer fram till att det är äkta och får ligga till grund för domen ska inte HD som utgångspunkt ge pt för att ompröva det beslutet. Det finns då ingen grund för resning. Pt ska då endast ges om det finns prejudikatintresse i målet och då gäller (enligt en intern HD-praxis) att målet är fritt från andra bevisfrågor som gör det för jobbigt att komma till prejudikatfrågan. Vad gäller ditt andra exempel så förstår jag inte riktigt. Rätten läser väl inte förundersökningen?
HD ger inte dispens för att underrätterna har värderat bevisning fel eller annars dömt fel om inte felet är så allvarligt att det är resningsgrundande eller utgör domvilla (och naturligtvis får man inte helle resning om felet inte är resningsgrundande). Så ska det vara enligt lagstiftaren och så är det väl också. Därav kan man inte dra slutsatsen att man aldrig kan få resning eller pt på extraordinär dispens. Där du hamnar fel är när du säger att olika personers uttalanden om att ett mål ska vara fritt från bevisfrågor etc. för att tas upp av HD (läs: få pt) ska förstås som att man aldrig kan få resning eftersom resning rör bevisfrågor.
Jag har inget underlag för att uttala mig om ifall det finns skäl för resning i en majoritet eller minoritet av resningsansökningarna. Det är väl inte så troligt att särskilt många människor skulle lägga mängder av möda och pengar på resningsansökningar utan att målen är feldömda. Men det slutar ju bara med gissningar eftersom det inte finns något underlag att gå på och inte ens motiveringar av HD:s avslag. Men visst skulle det kunna vara ett intressant projekt för att fortsätta på "Felaktigt dömda", att granska avslagna ansökningar?
Jo om det är någon ny omständighet som visar att hovrättens bevisvärdering var felaktig. Men även om bevisvärderingen t.ex. strider mot lag (RB 35:1) . Men det kan också vara så att det behövs prejudikat i bevisvärderingsfrågor (som i NJA 2010 s. 671).
Rätten SKA läsa förundersökningen (och före HUF avgöra om det behövs ytterligare utredning) men gör det oftast inte. Om rätten inte läst förundersökningen så är det ju konstigt att de kan uttala sig om att det står samma sak i den som det som framkommit under HUF:en.
Sista stycket förstår jag inte riktigt vad du vill ha sagt med. Om det är troligt att utgången varit fel så ska målet resas. Huruvida felet är litet eller stort spelar inte så stor roll bara att det inverkat på den felaktiga utgången.
Vad gäller uttalandena så kan man som sagt tolka dem på olika sätt och jag tycker att man måste göra betydligt mer tolkningsarbete för att komma fram till din slutsats än till min slutsats.
Rätten får inte läsa en utsaga i förundersökningen och grunda domen på det. Däremot, och jag antar att det är det som har hänt, så har delar av utsagan föredragits under förhöret för att någon av aktörerna i salen begärt det.(RB 30:2 och 36:16)
Men vet du vad som skulle lösa problemet och göra att man slapp gissa om hur det ligger till? Att HD motiverade sina beslut och bemötte de grunder som anförts för resning eller prövningstillstånd. Om man ändå har gått igenom materialet och bedömt det anförda så är det ett minimalt arbete att också skriva ut bedömningen. MEN om man vill kunna fatta beslut på ljusskygga grunder eller fatta beslut utan att ha gått igenom målet, då går det ju inte att ha motiveringsplikt.
I mitt fall fförsökte kronofogden i tre huvudförhandlingar styrka någon skuld men det gick inte eftersom det fanns inga !
Att kronofogden överhuvudet taget satte in så mycket möda måste vara ovanligt stor arbetsinsats. När det inte gick att styrka någon skuld under den tredje huvudförhandlingen heller började rättetens ordförande Tommy Person tappa sitt tålamod och ville att Lindberg styrker dem posterna han anser är statliga och konkursgrundande.
Då gjorde herr björn Lindberg en mycket tapper kovändning genom att svara Person på följande sätt, " Egentligen har skuldbeloppet ingenting med denna konkurs att göra eftersom det är inte jag som söker Viljanen i kk utan det är RSV som söker V. i konkurs, RSV anser att T.V kan inte betala sina skulder i den takten dem kommer " !
Efter detta var huvudförhandlingen avslutat och jag var i konkurs14 månader. Inga skuldposter fick laga kraft under den tredje och sista förhandlingen men ändå har någon satt ditt, ENLIGT kronofogden dem 35 st statliga poster som jag i min tur styrkt att aldrig fuunit, blivit redan betalda eller strider mot tingssrättesn gällande dom, som parkeringsböter som var skrivna i Gubberoparken i Gbg där det inte var förbjudet att parkera ! ( P boten, 17350 kr- skatten 4600 kr -fick tillbaka efter en ny deklarationmed överstigande 20.000 kr.
Jag sattes i konkurs för påstodda 29.000 kr som bör vara en liten summa för en företagare som drev ett företag med 5 anställda mitt i Göteborh i Bankens gamla lokaler på ca 220 kvm !
Under tiden som jag sattes i kk för 29000 kr hadde kfm ca 250 upp till 300.000 kr pengar som den genom utmätningen tagit men vägrade attredovisa eller använda enligt lagen !
ATT hovrätten eller HD INTE ändrade beslutet beror på att KFM som söktemig i kk var också tillsynsmyndighet och enligt Brita Norrman Prytz på myndigheten hände detta, " VI garanskade dina brev och gjorde den bedömningen att dem inte skulle ha ändrat rättensmbeslut, VI valde att inte skicka dem vidare !"! Där fanns ett brev från Allan Stutzunsky ddär han reddovisade att skatteskulden ändrat som jag tidiagare berättat, att parkeringsböter streed mot lagen och att studiemedelskulden var betalt ! ÄNDÅ hängde denna studiemedelskuld med i fogdens register fram till 2009 ! Kronofogden har praktiskt tagen ödelaggt hekla mitt vuxna liv och tycker ändå inte att det vore dags att rätta till sina fel ! I stället för kronofogden en register om mig som myndigheten inte vill visa mig ! Enligt denna registret är jag en terrorist, rättshaverist mm
timo.v@locksmithasia.com
så Benjamin, du tycker inte att en Oberoende Resningskommission behövs i Sverige? Till och med Johan Munck (pensionerad f.d. ordförande i HD) tycker så, liksom även f.d. JK Göran Lambertz som var med och initierade diskussionen med utredningen Felaktigt dömda av Axberger.(om han inte har ändrat sig) Även f.d.överåklagaren Sven Erik Alhem, har numera slutit sig till den skaran som inser att en förändring måste till.Advokat Althin var en av de första att föra fram kravet. Det går att läsa hur många lagparagrafer som helst, men när inte verkligheten stämmer överens med det som är tänkt, måste något göras.
Hur många tror DU sitter oskyldigt dömda ?
Inte många utredningar finns, men professor Diesen har gjort en som det talas tyst om. Vore bra om den togs fram i ljuset(den är ändå lågt räknad) och att man räknar ut hur många personer i verkliga siffror detta då är, för att de som enbart läser paragrafer och glömmer människorna bakom, skall kunna sätta sig in i hur verkligheten ser ut.
Själv har jag ingen i min familj som har behövt drabbas, men känner alldeles för många ändå, där jag har i detalj gått igenom hur illa ställt det var med domslutet "bortom rimligt tvivel" skyldig.
När man då kommer med två års utredning och lägger fram detta till HD där mycket ny bevisning finns och MED VÄNDANDE POST får tillbaka ett negativt beslut, då är det inte längre förtroende ingivande. Inte heller då ett annat fall utretts under lika lång tid och åtskilligt nya vittnen kunde kullkasta m.ä. uppgifter som trovärdiga.(det var ett trovärdighetsmål rakt igenom enligt HovR) Under sommaren 2010, (då Alexanders fall nekades resning) avverkades plötsligt även detta målet rakt av vid samma tid, med annan handläggare än tidigare. Även här var det ETT justitieråd som var enig med sig själv och handläggaren!
Det var en viktig dom som handlar om LIVET eller döden och om att aldrig två barn skall få träffa en feldömd pappa igen i detta livet. (han fick utvisning 5 år=dödsstraff i det här fallet)
Benjamin skriver:"Resningsprocessen handlar ju (i regel) främst om omständigheter som lämnats utanför den ordinarie processen, och alltså inte har eller ens kan ha bedömts av justitierådet/justitieråden som har avgjort frågan om prövningstillstånd. "
Det är så, att " den nya resningsgrunden" har ibland kunnat kollas redan i PT ansökan, eftersom man kan använda samma nya bevisning i den första Resningsansökan, som i PT ansökan. Detta finns en del missförstånd om.
Alltså, har man hittat en bra ny omständighet och begär PT på denna omständighet, så är den inte förbrukad till den första resningsansökan som NY omständighet.
Jag ville ge en eloge till Alexander som tänker driva denna viktiga fråga till Europadomstolen.
Praxis bör vara att resning skall beviljas när det finns skäl till resning. Jag skulle dessutom välkomna en översyn av RÅ:s oinskränkta makt att själv bedöma om denne är jävig eller ej i ett resningsmål. (Se t.ex Bertil Ströberg-fallet)
www.folke.se
Så svårt kan det inte vara att få resning. Quick fick ju en senast idag.
Jag har ännu en invändning mot Barkmans klagomål till Europadomstolen i sig. Ur JK-beslut 2010-09-22:
"Artikel 6.1. i Europakonventionen är emellertid inte tillämplig på förfarandet vid begäran om resning (se Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, 3 uppl. s. 151). [Sökandens] anspråk på skadestånd med hänvisning till att det förekommit en kränkning av artikel 6.1. i konventionen i resningsmålet ska därför avslås."
Gå inte över ån efter vatten. Vill du veta hur EKMR ska tolkas så läsa Europadomstolens domar och inte vad olika staters ombud anser. Europadomstolen har ju i många avgörande behandlat frågan om vad som är civila rättigheter. Intressant angående resning kan vara San Leonard Band Club vs. Malta. Där var det samma sak, staten kallade resningsansökan för extraordinära rättsmedel och menade (i likhet med JK) att om staten kallar något för extraordinära rättsmedel så gäller inte EKMR. Flera andra stater har försökt sig på samma sak, t.ex. Kroatien i Debelic vs. Kroatien. I Debelic-fallet ställer ED upp några kriterier för bedömandet av om ett (i det fallet revisionsansökan) rättsmedel är extraordinärt. Kriterierna är: Högsta domstolen kan upphäva underrättens beslut, återförvisa målet eller besluta i målet själva. Skälen till revision är uttryckta i lagen och är ingen godtycklig bedömning av rätten. Allt detta uppfylls av resningsreglerna i svensk rätt.
Generellt sett faller återupptagande av en process - dvs. resning - utanför artikel 6.1. EKMR om rättvis rättegång. I San Leonard Band Club-avgörandet konstaterade domstolen att förfarandet i Malta företedde stora likheter med ett vanligt överklagande, och Maltas system var ett tvåinstanssystem. Huvudsaken vid bedömningen synes vara just detta, dvs. om omprövningen utgör ett ordinärt inslag i rättsordningen, oavsett vad den nationellt betecknas som.
Debelicfallet gäller snarare rättsprövning än resning. Det som sägs i Debelicfallet är ju att en gentemot konstitutionen företagen rättsprövning och kassationsprövning efter en domstolsprocess faller inom tillämpningsområdet för artikel 6.1. I målet fordrade den lokala rättsordningen att rättsprövning hade sökts hos författningsdomstolen för att inhemska rättsmedel skulle vara uttömda avseende själva saken. Ett rättsprövningsyrkande syntes snarast vara ett krav för att överhuvudtaget kunna ta saken till Europadomstolen. Detta tillägger domstolen efter att ha konstaterat det du tar upp om att författningsdomstolen kunde undanröja tidigare utslag etc.
Resningsprocessen är inte en ordinarie revision, och situationen vid resning i Sverige är inte jämförlig med hänvändelse till konstitutionsdomstol för rättsprövning. Själva saken är vid resningsansökan till Högsta domstolen redan prövad i två instanser, och avgörandena har vunnit laga kraft. Inhemska rättsmedel är uttömda, och den enskilde har i processen fått anklagelserna emot sig prövade i en rättvis rättegång enligt artikel 6.1. Resning är snarare regel än undantag, och bör också vara det; orubblighetsprincipen bör i regel gälla.
Att anse resningsprocessen i Sverige vara jämförlig med ett ordinärt inhemskt rättsmedel vore besynnerligt, i och med att klagomål till Europadomstolen då rimligen inte hade kunnat ske förrän klaganden sökt och inte beviljats resning. Detta vore enligt min mening orimligt och föga gagneligt för de som faktiskt utsatts för något värt att underställa Europadomstolens prövning.
Nämn gärna ett nationellt eller internationellt beslut eller auktoritativt yttrande där den svenska resningsprocessen anses omfattas av artikel 6.1. i Europakonventionen.
Felskrivning: "Resning är snarare regel än undantag, och bör också vara det; orubblighetsprincipen bör i regel gälla." ska förstås vara "Resning är snarare undantag än regel, och bör också vara det; orubblighetsprincipen bör i regel gälla." eller "Avslag på en ansökan om resning är snarare regel än undantag, och bör också vara det; orubblighetsprincipen bör i regel gälla."
Hur man uttömmer inhemska rättsmedel har inget med saken att göra. Det jag tar upp är de rekvisit som ED ansåg innebära att det inte var ett extraordinärt rättsmedel.
Alla rekvisiten är ju de samma här som i Debelic-fallet. Glömde ED bort att nämna att avgörandet inte får ha vunnit laga kraft för att det inte ska vara ett extraordinärt rättsmedel? Mina klienter hade inte fått anklagelserna prövade i rättvisa rättegångar (bägge resningsansökningarna innehöll klagomål på att de inte fått två (eller ens en) rättvisa rättegångar).
Resning bör avgöras på de anförda skälens meriter, inte på slentrian.
Man kan aldrig klaga till ED utan att uttömma de inhemska rättsmedlen.
Det är jävligt förmätet att hävda att mina klienter inte lidit nog för att få klaga till ED. Mannen i det första fallet hängde sig och när han togs ner hade han ingen puls. Du kanske kan försöka hålla diskussionen på en någorlunda värdig nivå? Jag kan lära dig juridiken, men hänsyn till andra människor skulle dina föräldrar ha lärt dig.
Boman är väl den som hållit högst nivå i den här diskussionen. Lägst nivå var sista stycket i ditt senaste inlägg.
Jo, hur man uttömmer inhemska rättsmedel har med saken att göra. Som du skriver kan man inte klaga till Europadomstolen utan att uttöma de inhemska rättsmedlen. Att söka resning anses inte krävas för att de svenska rättsmedlen ska vara uttömda. Alltså är inte resningsinstitutet ett ordinärt rättsmedel. I Debelicfallet lyfter domstolen fram vilka delar av den kroatiska rättsprövningsprocessen som företedde likheter med ett ordinärt förfarande; att uppfatta dessa som "rekvisit" som domstolen uppställer, är att gå för långt. Efter "rekvisiten" framhåller domstolen nämligen: "Dessutom: för att uttömma rättsmedel fordrar avsnitt 62 i lagen om konstitutionsdomstolen att en klagande tidigare har sökt rättsprövning närhelst detta varit möjligt. Å andra sidan är ett konstitutionellt klagomål ett villkor för att ett klagomål ska kunna lämnas in till Domstolen." Under DESSA omständigheter var processen efter en rättsprövningsbegäran att anse som avgörande för den klagandes civila rättigheter och skyldigheter. Att Kroatiens högsta domstol kunde undanröja tidigare avgöranden m.m., likt svenska HD efter resning, räcker inte för att resningsförfarandet i Sverige ska ses som jämförligt med rättsprövningsinstitutet i Kroatien. Faktum kvarstår att den svenska resningsprocessen inte förefaller vara ett ordinärt rättsmedel, utan utan tvivel är extraordinärt och undantagsbetonat.
Lidande i allmänhet (hur omfattande det må må vara) har inte med klagorätt till Europadomstolen att göra - kriteriet för framgång här är att Europakonventionen har kränkts. Vi får helt enkelt se om domstolen anser att konventionen 1) överhuvudtaget är tillämplig, och 2) har kränkts i de enskilda resningsärendena. Dina klienters lidande har jag överhuvudtaget inte uttalat mig om. Ingenting som har framförts talar dock entydigt för att Högsta domstolen "på slentrian" har avgjort de aktuella resningsärendena.
När man söker resning så finns det bara en instans så rättsmedlen uttöms där.
Du glömmer att det är ett nytt stycke före "under dessa omständigheter" vilket syftar på omständigheterna i stycke 21. Vilken avgörande betydelse anser du att domstolen lägger i förekomsten av författningsdomstolen, och hur tolkar du det utifrån texten?
Så då misstolkade jag dig angående "de som faktiskt utsatts för något värt att underställa Europadomstolens prövning".
Rättsprövning mot andrainstansavgörandet kunde enligt den kroatiska civilprocesslagen sökas inom 30 dagar efter delgivning. Högsta domstolen kunde efter ansökan om rättsprövning undanröja andrainstansens utslag och återvisa målet, m.m. Lagen om konstitutionsdomstolen stadgade att konstitutionsdomstolen skulle uppta till prövning klagomål i grundlagshänseende, såvida alla andra rättsmedel hade uttömts. Som rättsmedel härvidlag angavs bl.a. rättsprövning i civilmål.
Europadomstolen konstaterade att processer som följer å rättsprövningar och kassationsyrkanden omfattas av artikel 6.1. Domstolen noterar att rättsprövningen uttryckligen fanns upptagen i civilprocesslagen och att lagen om konstitutionsdomstolen krävde att rättsprövning hade sökts för att rättsmedlen skulle anses uttömda. I det aktuella fallet ansågs sålunda rättsprövningen vara avgörande för klagandens civila rättigheter och skyldigheter.
Jag kan inte tolka det på annat sätt än att rättsprövningen i kroatisk rätt är av sådan karaktär att det närmast liknar ett ordinärt rättsmedel, även om Kroatiens regering ville göra gällande att det var ordinärt.
I Sverige är dock inte resningsinstitutet ett ordinärt rättsmedel vare sig till form eller funktion. En resningsprocess är ingenting som naturligt följer å en dom i hovrätt, eller å ett beslut om prövningstillstånd. Någon tidsfrist för resning finns inte. Resningsinstitutet är helt enkelt inte ett naturligt inslag i svensk brottmålsprocess, utan någonting som är ämnat för undantagsfall, då en fullständig rättegång redan har skett. Jag vidhåller sålunda, med medhåll av Justitiekanslern, att resningsprocesser i Sverige inte omfattas av artikel 6.1. EKMR.
Med "de som faktiskt utsatts för något värt att underställa Europadomstolens prövning" åsyftade jag alla vars fri- och rättigheter enligt Europakonventionen de facto har kränkts. Resningssökande i Sverige anser jag, som framgår av ovan, inte hör till denna kategori.
"även om Kroatiens regering ville göra gällande att det var ordinärt." ska vara "även om Kroatiens regering ville göra gällande att det var extraordinärt."
De kriterier för ett icke extraordinärt rättsmedel som jag hittar i domen är de jag skrev ovan. Domstolen skriver efter den uppräkningen, med mina ord: Dessutom, för att uttömma rättsmedlen krävs ett klagomål till författningsdomstolen och för att klaga till författningsdomstolen krävs en revisionsansökan.Den delen är domstolens bemötande av Kroatiens invändning att klagomålet till författningsdomstolen inte hade behandlats för långsamt. Medan de föregående omständigheterna handlar om Kroatiens invändning att revisionsförfarandet var ett extraordinärt rättsmedel. (Det är ju två slutsatser i stycke 22)
Ja domstolen menar att det inte är ett extraordinärt rättsmedel. Men det viktiga är ju motiven till domstolens slutsats. Alltså att domstolen kunde ändra underinstansens dom eller återförvisa målet samt att kriterierna var uttryckligt givna i lag, precis som resning i svensk rätt. Ett typiskt extraordinärt rättsmedel enligt EKMR är ju nådeinstitut, där avgörandet är skönsmässigt och inte ändrar eller upphäver domslutet.
Var hittar du kriterierna om att processen ska naturligt följa på något annat, att det ska finnas tidsfrist eller att det ska vara ett naturligt inslag i den inhemska rätten? Sverige hade ju för en tid sedan problem med att vissa förvaltningsbeslut inte kunde överklagas (t.ex. körkortsbeslut) vilket stred mot EKMR och man införde därför en regel i FL om att de kunde överklagas ändå. Var det inte så med dessa förvaltningsbeslut att överklagande inte följde naturligt, det fanns inga tidsfrister (eller besvärshänvisningar) och överklaganden av dem var ingen naturlig eller onaturlig del av den inhemska rätten?
I de sistnämnda fallen rörde det ju sig om att överklaganderätt överhuvudtaget inte fanns, vilket stred mot kravet på domstolsprövning i 6.1. EKMR. 3 § FL var en nödvändig konsekvens av att den svenska rättsordningen i dessa avseenden bröt mot EKMR. Detta har dock inget med resningen att göra. Här FANNS det ju överhuvudtaget inget besvärssystem.
Då det gäller resning finns det ett tydligt system. Resning ska beviljas under vissa premisser. Resningen är ett naturligt inslag blott som extraordinärt institut, och inte ett naturligt inslag i ordinär brottmålsprocess. Resning kräver dessutom i regel omständigheter som inte har framgått i den ordinarie processen.
I p. 21 i Debelic står följande: Avseende rättsprövningsprocessens natur i Kroatien noterar Europadomstolen att 1) Högsta domstolen kan, om den finner en rättsprövningsansökan välgrundad, undanröja underrättens utslag och återvisa målet dit eller i särskilda fall själv avgöra målet. 2) Skäl för ändringar efter rättsprövning finns särskilt upptagna i civilprocesslagen och är inte föremål för godtycke. 3) Konstitutionsdomstolslagen fordrar att rättsmedlen har uttömts innan ett klagomål kan upptas till prövning, och rättsprövning anses som ett sådant rättsmedel.
Under dessa omständigheter (p. 22) anser domstolen att rättsprövningsprocessen är avgörande (decisive) för klagandens civila rättigheter och skyldigheter och att den därför faller inom tillämpningsområdet för artikel 6.1.
Likheterna är att resningsinstitutet finns i vår processlag (rättegångsbalken), att kriterierna för resning framgår av lagen, och att Högsta domstolen också kan undanröja tidigare utslag eller själv avgöra frågan. DOCK är resning i Sverige ingenting som FÖLJER å en vanlig brottmålsprocess. En begäran om resning är inte ett moment i SAMMA process. I Kroatien hade en part en viss tid på sig att söka rättsprövning av ett underrättsbeslut, efter delgivning av beslutet. Det är väl snarast att löst jämföra med möjligheten att söka prövningstillstånd i Högsta domstolen efter att en hovrättsdom fallit. Rättsprövningen i Kroatien KRÄVDES för att konstitutionsdomstolen skulle ta upp klagomål om processen, och sågs således som ett rättsmedel som skulle uttömmas i den nationella rätten.
Europadomstolen fastslog endast sin tidigare praxis, att rättsprövningar och laglighetsprövningar som följde å en brottmålsdom genom överklagande, skulle anses omfattas av artikel 6.1. Nog för att man inte bör e contrario-tolka rättsfall, man man bör inte tolka dem för extensivt heller.
Jag undrar varifrån du får att artikel 6.1. skulle vara tillämplig på förfarandet vid begäran om resning i Sverige. Finns det någon dom eller något beslut, eller något yttrande av auktoritativt slag, som styrker detta? FÖRUTOM din privata tolkning av Debelicdomen alltså, ty om denna lär vi inte bli ense. Annars får du gärna förklara hur resningsinstitutet framstår som ett ordinärt rättsmedel; frågan om ansvar och påföljd är ju redan rättskraftigt avgjord när en resningsprocess tar sin början.
Men då var alltså dina kriterier ingen förutsättning för att EKMR skulle vara tillämpligt?
Det finns för övrigt ingenstans att överklaga ett resningsbeslut heller (om det inte fattas av HovR?).
Men varför fortsätter du att hoppa över avgörande meningar i ED:s dom? Stycke 22 innehåller två slutsatser och stycke 21 innehåller två uppsättningar motiv en till vardera slutsatsen i stycke 22. Först tar du upp motivet till den första slutsatsen och hävdar att det är motivet till den andra slutsatsen. Nu tar du upp båda motiven och hävdar att de är motiv till endast den första slutsatsen.
Att en ansökan om resning är en avgörande för att få en prövning av resningsansökan är väl ändå ingen fråga eller ens en möjlig invändning?
Vad har följa på brottmålsprocessen eller att resning inte är en del av samma process med saken att göra?
Du blandar ihop det lite. Det var en revisionsansökan till högsta domstolen (=pt i HD) och en rättsprövningsansökan till författningsdomstolen. Att det tas upp i ED är för att Kroatien invänt dels på tiden och dels på att klaganden inte klagat på tidsåtgången i författningsdomstolen. Med det är ju helt irrelevant i det aktuella fallet, där det inte ens finns någon författningsdomstol eller något jämförligt och ingen invändning om uttömande eller tidsfrister kan göra.
Vilken praxis gällde prövningar som följde på en brottmålsprocess? Båda de nämnda fallen rör tvistemål.
Av samma skäl som Europadomstolen anför. Då framförallt eftersom det finns regler för när resning ska beviljas så innebär det att prövningen av en resningsansökan utgör prövning av sökandens civila rättigheter och när sådana prövas så har man rätt till en rättvis rättegång. Mer intressant skulle egentligen vara att få höra vilka skälen skulle vara till att man inte ska eller bör ha rätt till en rättvis rättegång vid resningsansökningar.
Den bästa invändningen mot ansökan till ED är att resningsreglerna ges som en förutsättning. Alltså att lagtexten säger att resning FÅR beviljas under vissa omständigheter och inte att resning SKA beviljas under vissa omständigheter. Det hade ju varit en lättare väg till kritik än att parafrasera domar för att få "rätt" resultat.
Ditt sista stycke har vi diskuterat i ett annat forum.
Det är bara 1) och 2) som handlar om bedömningen ifall det är ett extraordinärt rättsmedel eller inte. 3) Handlar om ifall det var nödvändigt för att uttömma de inhemska rättsmedlen.
1) och 2) gäller även resningsförfaranden.
Jag tycker att min tolkning av Debelic stämmer mycket bättre med texten i domen och övriga rättsfall från ED än din tolkning.
Skriv ny kommentar