I somras presenterade EU-kommissionen ett omfattande antikorruptionspaket i syfte att bättre motverka korruption i EU-länderna. Nu tar man ytterligare ett steg i samma riktning genom att finansiera ett multinationellt forskningsprojekt om orsakerna bakom och effekterna av korruption. Totalt deltar 21 forskargrupper i 16 olika länder under ledning av Göteborgs universitet.

– Kommissionen utlyste pengarna och sammanlagt var vi fem större forskningsgrupper i Europa som sökte. Vår ansökan var väl bäst, konstaterar projektledaren Andreas Bågenholm.

Projektet har delats in i 12 delprojekt, där tre av dem påbörjar sitt arbete i mars 2012. Då inleds en kartläggning av hur det ser ut i respektive land, och hur väl organisationerna fungerar.

– Naturligtvis är det stora skillnader i de olika länderna, särskilt om man jämför länder i öst, med exempelvis oss i Norden, säger Bågenholm.

Alla EU-länder har dock lagar mot korruption, även om de inte alltid tillämpas lika konsekvent. En ny rapport från EU-kommissionen visar till exempel att flera länder fortfarande inte har infört de EU-regler som gör det brottsligt för privata företag att ge och ta emot mutor. En stor del av forskningsprojektet kommer därför att bestå av en översyn av lagarna i olika länderna och hur de efterföljs.

Enligt EU-barometern från 2009 svarade fyra av fem EU-invånare att de anser att korruption är ett stort problem i sitt land. Enligt internationella mätningar av korruption tillhör Sverige de minst korrumperade länderna i världen år efter år.

– Självklart är det oändligt mycket värre i många andra länder, säger Bågenholm som menar att alla har något att lära av den nya forskningen.

– Vi vet ju att följderna av korruption är förfärande, men vi vet mindre om hur det effektivt går att bekämpa ett sådant system. Det är bara en handfull länder som faktiskt har lyckats - att gå från ett korrumperat samhälle till icke-korruption.