Skip to content

Carpe de lege ferenda; på tal om terapeutisk juridik

Av Anne Svensson, juristjouren

Mången jurist kan antagligen hålla med om att de någon gång i början av sin juridiska utveckling trots allt hade en vision om hur de trodde att juridiken skulle visa sig vara i praktiken. 

Dessa jurister har sannolikt därefter också mötts av den "kalldusch" av hur juridiken här och nu; de lege lata, visar sig egentligen fungera i praktiken.

I min värld, med inte minst LVU-mål, blev tvagningsprocessen inte mindre kall än inom något annat område.

Den krassa tillämpningen av LVU i praktiken, de under all kritik bristfälliga utredningarna, för att inte tala om den bristande handläggningen i stort, visade sig vara mer huvudregel än undantag.Den stora frågan är på intet sätt om det finns brister i målen.

Den stora frågan är: Ja! det finns uppenbarligen omfattande brister på bekostnad av hälsa, utveckling och rättssäkerhet för barn och unga - så vad gör vi åt detta?

Svaren på den frågan är antagligen flera till antal och karaktärer.

Ett av de mer realistiska svaren återfann jag i vart fall nyligen i Christian Diesens bok "Terapeutisk juridik".

Terapeutisk juridik (TJ) handlar om hur man som jurist på allvar bör och kan ta ansvar för det juridiska arbetet och använda det juridiska verktyget så som man borde och kan. Detta sker genom att ta ansvar, inte minst, för sin egen kompetensutveckling, särskilt inom allmän baspsykologi - eftersom vi trots allt arbetar med människor och deras konflikter. Det handlar även om att höja kompetens och kvalitet i mål och ärenden generellt och att medvetet hämta inspiration från medlingsområdet.

TJ är i och för sig en allmän juridisk metod tillämpbar inom alla juridikens områden. Senast, för någon vecka sedan, var jag på ett seminarie; ”varumärken och osynliga tillgångar” genom Legally Business (Blendow Group), som sannolikt främst riktade sig till jurister som arbetar med immaterialrätt. Ett större inslag i det seminariet bestod av en genomgång om medling och hur medling i betydligt högre grad kan användas som attraktivt alternativ för klienter inom det området.

Jag fann TJ användbar även på humanjuridikens område - inte minst.

I exempelvis LVU-mål kan terapeutisk juridik bland annat innebära att: om du är jurist, eller nämndeman för den delen, och arbetar med att handlägga, pröva, bedöma mål som rör omänniskor i kris, barn, risker, hälsa, utveckling, anknytning och inte minst frågor om exempelvis medicinska diagnoser - då är det en rimlig förväntning att de inblandande juristerna som minst har någon grundläggande kompetens inom de områden som målet om ett barn berör. Innebärande grundläggande kunskaper utöver allmänt hum om hur det antagligen borde vara utifrån egna subjektiva tyckanden eller mer eller mindre självupplevda erfarenheter som exempelvis småbarnsförälder.

Likaså är det realistiskt att i exempelvis ett mål som rör ett barn med eventuell eller konstaterad neuropsykiatrisk diagnos - inhämta sakkunnigs yttrande eller i vart fall beakta sådant om detta finns.

För en tid sedan satt vi 11 personer, övervägande jurister, i en rättssal och skulle resonera kring behoven för ett barn - hans bästa, beaktat bland annat barnets eventuella neuropsykiatriska diagnoser. Ingen av oss hade den minsta grundläggande kompetens om neuropsykiatri, vågar jag påstå. Den enda med den egentliga kompetensen var en sakkunnig professor i psykologi och utredningsmetodik som i ett utförligt yttrande gav sina synpunkter - ett yttrande som fullkomligen kom att ignoreras av såväl socialtjänst, barnets biträde och rätt. Scenariot är inte något skrämmande undantag, utan snarare en obehaglig, ålderdomlig upplevelse som återkommer flitigt i dessa mål.

TJ är en av de nycklar som konkret skulle kunna förändra kvalitetsnivån i LVU-mål och alla de risker som dagens kvalitetsnivå medför redan utsatta barn. Det gäller bara att bestämma sig och helt enkelt, som exempel, börja utveckla sin egen och andras kompetens och medvetenhet - fullt ut eller med ett litet trippande steg i taget.

I USA och England är TJ redan på stor framväxt. Och TJ växer även här. Diesen har givit ut sin bok och i april i år startar den första specialkursen i TJ vid Stockholms universitet.

Men med tanke på juridikens utmärglade behov av TJ så finns det inte heller någon anledning att låta utvecklingen skynda långsamt och tillåtas kvarstanna i ett vakuum av dumhet där, så som det förhåller sig idag; de lege lata tillåts stå för den lata juridiken, istället för den friska, föränderliga framtidsjuridiken.  

Anna Svensson, juristjouren 

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt