Skip to content

"Det var en personlig tragedi"

- Jag visste inte hur jag skulle berätta det för honom. Jag kände att jag hade tryckt i honom hopp. Jag dunkade honom i ryggen. Nu jävlar skulle vi vinna.

När Johan Eriksson lämnade in livstidsdömde Ari Mattinens första resningsansökan hade han TV4 i ryggen. Idag tror han att uppmärksamheten kring fall som Joy Rahman och Yasser Askar, och debatten efter Justitiekanslerns rapport Felaktigt dömda, gjort det svårare att få resning. När nya omständigheter återigen dök upp i fallet Mattinen tvekade han. Han ville definitivt inte ha någon massmedial uppmärksamhet. Och istället för att skriva en ny resningsansökan vände han sig Riksåklagaren - som nu beslutat att återuppta förundersökningen.

- Säg inte att hon har hoppat, tänkte jag. Hon hade hotat att hoppa förut, säger Ari Mattinen när jag träffar honom på anstalten Beateberg.

Han hävdar att han låg och sov när hans sambo föll mot sin död. Med tre promille i blodet fördes han till polisstationen, där han fick veta att han var misstänkt för mord.

- Han slits till en polisstation och får veta att hon är död och anklagas för att ha gjort det, säger Johan Eriksson.

Tingsrätten fann det "helt osannolikt" att kvinnan tagit sig ut på fönsterblecket av egen fri vilja. Att fönstret, som var stängt när polisen kom till platsen, hade slagit igen av sig självt ansågs heller inte troligt. Svea hovrätt uttalade senare att det var osannolikt att kvinnan skulle ha tagit sitt eget liv.

Kvinnan hade 2,4 promille i blodet när hon dog. Hon var svårt alkoholiserad och hade tvångsomhändertagits med stöd av LVM vid flera tillfällen. 1999 lades hon in på Danderyds sjukhus efter ett självmordsförsök. En bekant till Mattinen har också uppgett att hon försökt hoppa efter att ha drabbats av delirium.

Johan Eriksson menar att tingsrätten valde mellan mord och självmord. Själv tror han att det rör sig om en olycka.

- Jag tror att hon gick ut, men ändrade sig. I sitt ömkliga tillstånd orkade hon inte hålla sig kvar.

Och föll mot nyponbuskarna intill husväggen sju våningar ner. Inte mot den asfalterade gången en bit ut från huset. Den som kastas ut från ett fönster bär med sig rörelseenergin genom hela fallet, påpekar Eriksson och ritar en båge i luften.

- I min värld fanns det inte på kartan att han inte skulle få resning. Jag var helt hundra på det. Fick höra från andra att resningsansökan var fantastisk.

Så kom beskedet. Högsta domstolen hade avslagit Ari Mattinens resningsansökan med tre röster mot två.

Justitieråden Kerstin Calissendorff och Göran Regner menade att det förelåg synnerliga skäl för att bevilja ansökan. De konstaterade bland annat att hovrätten inte uttryckligen prövat möjligheten att kvinnan ramlat eller att hon självmant tagit sig ut på fönsterblecket. Majoriteten bedömde dock att resningsansökan huvudsakligen bestod av en bearbetning av uppgifter som redan framkommit under målets handläggning.

- Det var en personlig tragedi. Att ett sådant gediget arbete inte skulle räcka. Jag kunde inte fatta det, säger Johan Eriksson.

- Två justitieråd är av uppfattningen att han ska få resning. Hur gick tongångarna? Var det en minut innan det avgjordes som någon sade "nej, jag är emot"?

"Högsta domstolen vill inte bli en ändringsinstans"

För tio år sedan belönades TV4-reportern Trond Sefastsson med Stora Journalistpriset för sin granskning av fallet Yasser Askar. Genom envetet grävande hade han "blottat rättsliga missförhållanden och bidragit till att en livstidsdömd friats", enligt motiveringen. Sefastsson har senare sagt att han känt ett tryck att upprepa bedriften.

Vid tiden för Mattinens första resningsansökan arbetade Eriksson och Sefastsson parallellt med fallet. I en serie inslag i Kalla Fakta våren 2007 visades bland annat hur fönstret gång på gång slog igen av korsdrag.

- Min analys är att det var fel det där med TV. Hade man bara lämnat in ansökan en onsdagseftermiddag hade det kanske blivit annorlunda, säger Johan Eriksson.

- Jag trodde ju att det var bra. Nu tror jag tvärtom.

Han tror också att debatten efter Göran Lambertz och Hans-Gunnar Axbergers rapport Felaktigt dömda gjort det svårare att nå framgång med resningsansökningar. Rapporten kom året före avslaget i HD.

- Felaktigt dömda var klart negativt för Mattinen. Orubblighetsprincipen är viktig för rättsväsendet. Högsta domstolen vill inte bli en ändringsinstans. Ibland när de säger nej ser man det.

- Keith Cederholm hade aldrig fått resning idag, tillägger han.

Har det blivit en motreaktion?

- Jag tror det. Domarna blev ju förbannade på Lambertz, säger Eriksson, som menar att det idag finns en splittring i Högsta domstolen. - Det är ingen tvekan om det. Läser man Linna och Mattinen är splittringen uppenbar.

Johan Munck, tidigare ordförande i Högsta domstolen, var med när domstolen avslog Mattinens andra resningsansökan. Han håller inte med om att det skulle finnas en splittring bland justitieråden.

-  Åtminstone stämmer inte detta med hur det förhöll sig när jag var i tjänst i Högsta domstolen fram till mars 2010. En annan sak är att resningsreglerna är svåra att tillämpa och att de praktiska fallen kan vara mycket besvärliga och ge upphov till delade meningar, menar Munck.


Ari Mattinen avtjänar sitt livstidsstraff på anstalten Beateberg, en och en halv mil från Försvarsadvokaternas kontor på Kungsholmen. Han har samma inställning som sin advokat:

- Om jag inte hoppas blir jag inte besviken.

- Jag är viktig för honom. Jag är den som kan fixa det. Och han känner att jag tror på honom, säger Eriksson.

- Det skulle vara en enorm reklam om Mattinen fick resning. Men jag är inte säker på att jag vill ha fler resningsärenden. Det är mer en personlig grej. Jag tror vissa fotbollsspelare skulle spela vissa matcher utan att få betalt.

Eriksson sticker inte under stol med att det rör sig om ett affärsprojekt. Han menar att det är en viktig princip, att det inte ska röra sig om något slags Robin Hood-verksamhet. Men efter 500 timmars arbete uppstår oundvikligen en relation mellan advokat och klient.

Han minns telefonsamtalet efter avslaget.

- Jag visste inte hur jag skulle säga det till honom. Det var hemskt. Jag kände att jag hade tryckt i honom hopp. Dunkade honom i ryggen. Nu jävlar skulle vi vinna.

- Aldrig mer, tänkte jag. Och ändå sökte jag resning en gång till.

I november 2009 avslogs Mattinens andra resningsansökan. Högsta domstolen fann att den nya argumentation och det nya material som då låg för handen var av så marginell betydelse att det inte kunde föranleda domstolen att frångå det tidigare beslutet.

"Riksåklagaren måste sänka den där ribban"

Efter avslaget föreslog Göran Lambertz en ändring i rättegångsbalken, eftersom det resonemang som förs i HD:s beslut kan leda till avslag även om domstolen bedömer att den dömde sannolikt är oskyldig.

I december väntas en proposition som ska göra det möjligt för resningssökande att få rättshjälp.

- Om det funkar kommer det vara en fantastisk regel för sådana som Ari Mattinen, säger Eriksson, som arbetat med fallet utan ersättning.

- Problemet är att Riksåklagaren har en högre ribba för att återuppta förundersökningar än vad Högsta domstolen har för att meddela prövningstillstånd. Riksåklagaren måste sänka den där ribban. Om Riksåklagaren slutar säga nej till allting kan man styra bort från att TV-redaktioner måste göra dyra utredningar.

- Men det krävs en uppgaskning. En rejäl uppgaskning.

Eriksson tycker också att bestämmelsen om resning bör ses över.

- Jag tycker ju att man kunde ha en regel som är lite rymligare än tilläggsregeln. Det upplevs som en förlust att man reser ett mål, och det är ju väldigt konstigt. Om man reser ett mål på tusen, vad är det för konstigt med det? Man reser ju aldrig ett mål bara för att de dömt fel.

Han är också positiv till idén om en oberoende resningskommission.

- Många av justitieråden är ju inte straffrättare. Straffrättsgrundgrejen, att man bär med sig det här med hur robust bevisning ska vara, den kunskapen har gjort mig till en mer erfaren brottmålsadvokat än jag var för tio år sedan. Och domare behöver ju också den.

- Jag är beredd att hålla med om att det är alltför svårt att få resning med dagens regler. Även jag skulle av flera skäl gärna se en oberoende resningskommission i Sverige på samma sätt som det redan finns i England och Norge. Man skulle då komma ifrån en del låsningar som dagens system ovillkorligen för med sig, säger Johan Munck.

Har domstolen en skyldighet att ställa upp alternativa hypoteser?

- Domstolen har förstås ingen utredningsbörda. Men man måste veta hur pass robust en utredning ska vara. Och sådant ingår inte i domarutbildningen, säger Eriksson.

- Jag tycker egentligen att vi har en ganska rimlig rättssäkerhet när det gäller beviskrav, jag kan ofta känna respekt för det. Däremot har jag kommit fram till att det slarvas i polisutredningar, mer än man kan tro. Det lanseras olika teorier i mål, och jag upptäcker att de inte stämmer.

- Jag tycker domstolen ska fundera över om det är ordentligt utrett. Det har betydelse för om bevisningen är tillräckligt stark. Och om det bevismaterial som finns ger utrymme för alternativa hypoteser är det ju inte styrkt.

"Ska jag söka resning måste jag tro på det"

- Arbetet med resningsmål har gjort att jag hittat andra arbetsmetoder. Det finns en otrolig massa att lära sig om yrket genom att granska andra fall, berättar Eriksson.

- Arbetet med resningsmålen ger mig kraft. När jag tänder till blir jag inte rolig. Jag blir som besatt. Får jag för mig att någon är oskyldig, och dessutom att det är fel, då blir det mitt jobb och mitt fritidsintresse.

Men efter avslagen i fallen Ari Mattinen och Kaj Linna vet han inte om han skulle engagera sig i ett resningsärende igen. Inte utan att kunna ta betalt för det.

- Jag tycker inte det är så skoj att arbeta gratis på kvällar längre. Men jag har haft glädje av det, jag har kunskaper som jag inte hade fått annars. Det är att investera i sig själv. Det kan man inte begära att man får betalt för, och det gör att de flesta skyr det som pesten.

- Det krävs ett enormt arbete för att lyckas. Det är inte bara att ringa den och den. Ska jag söka resning måste jag tro på det. Jag skulle aldrig kunna driva ett ärende om jag inte trodde att de var oskyldiga. Det går inte att köpa den tjänsten.

Förundersökningen återupptas

I mars 2007 beslutade Riksåklagaren att inte återuppta förundersökningen i målet. Riksåklagaren tolkade då rättsläget så att:

"en förundersökning ska återupptas om det framkommer nya omständigheter eller bevis som – självfallet på objektiva grunder – ger sådan anledning att hysa tvivel om en hovrättsdoms riktighet att resning bör kunna beviljas om en kompletterande utredning bekräftar innehållet i det nya materialet".

I hovrätten konstaterades att det inte säkrats några handavtryck vid fönstret vis sidan om de fingeravtryck som naturligt uppstår då någon öppnar eller stänger fönster. Ett sådant fingeravtryck har nu hittats. För några veckor sedan sammanträdde Eriksson med Riksåklagaren för en föredragning om de nya uppgifterna.

- Det är inte så vanligt. Det var Johan Eriksson som begärde det. Han tyckte det vore bra att komma hit och redogöra för målet, säger Johan Lindmark, byråchef vid Riksåklagarens rättsavdelning.

Materialet består, utöver fingeravtrycket, bland annat av en utsågad bit av dörren till Ari Mattinens lägenhet. Två poliser som vittnade i tingsrätten sade att ringklockan ringde när de höll in knappen.

- Det är ingen sådan ringklocka. Det är en plingklocka, och i den hade Mattinen tryckt in en systempåse. Han ville inte ha oanmälda besök.

- Det är en ganska viktig sak. Det polisen sade har aldrig hänt, säger Eriksson.

På ett fotografi ur slasken syns hur den gröna systempåsen sticker ut.

Vice riksåklagare Kerstin Skarp beslutade i veckan att återuppta förundersökningen. Den ansvarige kriminalteknikern som skrev det tekniska protokollet för lite drygt tio år sedan ska nu höras om fingeravtrycken på fönsterkarmarna.

Efter Felaktigt dömda skrev professor Christian Diesen att det torde vara varje machojournalists dröm att få en oskyldigt dömd friad.  Är det också varje försvarsadvokats dröm?

-  Jag kan inte komma på någonting som skulle kunna förändra en människas villkor så radikalt som om en livstidsdömd släpptes ut, säger Eriksson.

- Det skulle vara helt livsavgörande.


Fredrik Svärd
Chefredaktör

Foto: Magnus Laupa

  • Alt-texten
    Fredrik Svärd
    Chefredaktör

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt