Skip to content

Förhör eller infiltration?

Högsta domstolen meddelar i dagarna dom i målet om mordet på Maud Johansson i Motala. Fallet klarades upp efter en bevisprovokation som enligt såväl Riksåklagaren som mannens advokat gick överstyr. Hovrätten fann att provokationen utgjorde en kränkning av Europakonventionen och sänkte fängelsestraffet med tre år. Nu vill mannen att HD ska ogilla mordåtalet.

 I oktober 2005 begravdes Maud Johansson kropp i en höstack. Det skulle dröja till våren 2010 innan fallet kunde klaras upp.  

Den huvudmisstänkte frihetsberövades men släpptes två gånger.  Det avgörande beviset - Mauds kropp - saknades. Kammaråklagare Helene Gestrin såg ingen annan utväg än att låta polisen provocera den misstänkte mördaren att visa var kroppen låg.

Operation "Handyman", gick ut på att erbjuda den misstänkte en större summa pengar för att visa var kroppen begravts. I polisernas uppdrag ingick också att skapa "en stressad situation". Infiltratörerna utgav sig för att representera en kriminell organisation, och sade sig behöva kroppen för att få ut pengar från en livförsäkring.

Mannen föll i fällan. Han uppger i polisförhören att han varit livrädd för infiltratörerna (läs mer här). Hans advokat Anders Berglund uppger att hans klient återfallit i missbruk på grund av påtryckningarna, och att han var kraftigt narkotikapåverkad när han erkände. Berglund anser att mannen lämnat bevisning under otillbörliga former och att erkännandet inte kan tillmätas någon som helst betydelse.

Tingsrätten dömde mannen till tio års fängelse. Hovrätten fann att provokationen utgjort en kränkning av Europakonventionen och sänkte straffet med tre år.

Riksåklagaren menar att provokationen innefattat olämpliga påtryckningar, men anser inte att den utgjort någon kränkning av Europakonventionen. Riksåklagaren menar vidare att mötena mellan gärningsmannen och "Mike" inte är att betrakta som förhör enligt RB, och att en alltför strikt tillämpning av förhörsreglerna skulle omöjliggöra bevisprovokationer. Riksåklagaren motsatte sig prövningstillstånd i HD, bland annat med hänvisning till att RÅ kommer verka för att det inträffade inte ska upprepas.

Provokativa åtgärder är idag inte lagreglerade. Poliser får, förstås, inte begå brott för att efterforska andra brott, men att infiltrationsåtgärder får vidtas för att klara upp olösta fall framgår bland annat av Polismetodutredningens slutbetänkande.

Åtgärden ska vara nödvändig i förhållande till sitt syfte och får inte vidtas om de skador och olägenheter den kan medföra står i missförhållande till syftet. Enligt utredningen "bör" infiltration inte användas för att kringgå den misstänktes processuella rättigheter. Avgränsningen mellan förhör och infiltration får, enligt utredningen, göras i varje enskild situation.

Enligt Europadomstolen får uppgifter som lämnas av den misstänkte kan användas som bevis under förutsättning att de inte lämnats under press eller tvång. Frågor om bevisprovokation har också berörts i avgöranden från svenska domstolar. Bland annat har Hovrätten för Nedre Norrland funnit att det inte finns några hinder mot att tillåta uppgifter som lämnats efter provokation som bevisning.

Mannens advokat yrkar att mordåtalet ska ogillas och att hans klient ska dömas för skyddande av brottsling. Riksåklagaren har för sin del inte överklagat hovrättens dom. Vilka frågor rörande bevisprovokation HD valt att adressera återstår att se.

 

 

 

 

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt