Skip to content

Peter Althin: "Allmänheten måste få veta"

Peter Althin och Dick Sundevall

Polisens informatörsverksamhet hotar rättssäkerheten och utsätter unga människor för livsfara. Det menar flera av de experter som  i onsdags medverkade i en hearing om informatörer, infiltratörer och brottsprovokation.

Polisen har sedan 90-talet använt sig av informatörer som ett led i bekämpningen av den organiserade brottsligheten. Trots ett antal uppmärksammade fall, och trots att Högsta domstolen konstaterat att informatörer används, förnekar Rikspolisstyrelsen verksamhetens existens.  

Detta enligt Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet, som på onsdagen anordnade en så kallad hearing om polisens informatörsverksamhet.

- Verksamheten med informatörer finns officiellt inte. Deras roll hemlighålls i förundersökningar och vid rättegångar. Domare, nämndemän, de åtalade och deras advokater - ingen får reda på informatörernas existens.

Det säger Magnus Hörnqvist, docent vid Kriminologiska institutionen och en av initiativtagarna till onsdagens hearing.

Panelen, som utöver Magnus Hörnqvist bestod av advokat Peter Althin,  statsåklagare Nils-Eric Schultz och journalisten och författaren Dick Sundevall, var överens om att verksamheten behöver diskuteras, inte minst av politiker. Peter Rätz - som lever utomlands sedan han avslöjades efter nio år som infiltratör - deltog också via Skype.

- Jag har i alla år utgått från att jag haft tillgång till allt material. Får inte jag tillgång till materialet så får inte domstolen tillgång till det. Hela bilden kommer aldrig fram, i värsta fall kan man då bli dömd på felaktiga grunder, sade Peter Althin, som tillsammans med statsåklagare Nils-Eric Schultz verkat för att inrätta en sanningskommission.

- Vi måste få en debatt om detta,  allmänheten måste få veta.

  Statsåklagare Nils-Eric Schultz inledde onsdagens hearing

Peter Althin pekade på att buggning och andra redskap för brottsbekämpning är lagreglerade, medan informatörsverksamheten döljs bakom formuleringar som "anonyma tips" och "inre spaning" i förundersökningsprotokollen. Och eftersom verksamheten inte reglerats i lag finns det heller inga bestämmelser som syftar till att skydda informatörerna mot hot från de organisationer de rapporterar om.

- De är medlemmar i de värsta grupperingarna - Bandidos, Black cobra, Original Gangsters och liknande. Sedan ska de lämna uppgifter om de här grupperingarna till polisen. Utsätter man dem då för risk? Ja, fundera, sade Nils-Eric Schultz.

Dick Sundevall har skrivit en bok om Peter Rätz (Peter Rätz: Nio år som undercoveragent, Bonnier) och ytterligare en om den tidigare poliskommissarien Olle Liljegren, som sparkades när det avslöjades att han använt sig av informatörer trots att metoderna - enligt Sundevall - godkänts av höga polischefer (Hanteraren;: Uppdrag: infiltrera svensk maffia, Bonnier).

Han beskriver verksamheten som ett system där unga människor utsätts för livsfara med höga polischefers goda minne, eftersom det är billigt och ger resultat.

- Man pratar om stora pengar, vilket det aldrig är, och om ett internationellt vittnesskyddsprogram som inte finns.

Sundevall betonade att han inte har något emot användningen av informatörer i sig, men anser liksom Peter Althin att frågan behöver debatteras och eventuellt också regleras.

- Det är vanliga personer som värvas. Äventyrslystna killar och tjejer som inte förstår vad de ger sig in på. Det finns ett antal som blivit mördade, eller som lever utomlands efter att ha blivit avslöjade.

 

Fredrik Svärd
Chefredaktör


 

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt