Skip to content

Lindskog: Synen på Europakonventionen har förändrats

Justitierådet Stefan Lindskog föreläste om Högsta domstolens kontroversiella avgörande i skattetilläggsmålet vid årets upplaga av Centrum för rättvisas Midander-Lönnseminarium.

För fjärde året i rad delade Centrum för rättvisa ut Midander-Lönnstipendiet på 25 000 kronor till författaren av årets bästa juridiska examensuppsats på fri- och rättighetsområdet.  Årets stipendium gick till Linnéa Sundqvist Heim för uppsatsen Europakonventionen och skadeståndsrätten – en studie av rättsutvecklingen till följd av kraven på effektiva rättsmedel på nationell nivå.

  Linnéa Sundqvist Heim

I samband med prisutdelningen anordnades som brukligt en föreläsning för att lyfta en aktuell rättighetsfråga med anknytning till stiftelsens verksamhet.

Årets inbjudne talare var justitierådet Stefan Lindskog, som talade om Europakonventionens påverkan på svensk rätt, särskilt med anknytning till Högsta domstolens avgörande i det så kallade skattetilläggsmålet från i våras.

Lindskog påpekade att synen på Europakonventionen förändrats radikalt från den tiden i början av åttiotalet då Olof Palme kallade Europadomstolen för ”Petréns lekstuga”.

 Förutom att Europakonventionen sedan dess fått status av lag menade Lindskog i sin föreläsning att  den numera utgör ett slags etisk grundstruktur för hur gällande rätt ska tolkas.

 Lindskog uttryckte dock en försiktig hållning till hur konventionsbestämmelser ska implementeras rent materiellt, han menade att svenska domstolars roll är att göra en restriktiv tokning av konventionsinnehållet snarare än att göra en dynamisk ändamålstolkning av de olika artiklarna.

 I Högsta domstolens avgörande från i våras om huruvida ett skattetillägg utgör hinder enligt ne bis in idem-regeln i Europadomstolens praxis mot att senare pröva skattebrott, var det just frågan om vilken status Europakonventionen har i jämförelse med svensk rätt i ett fall då en konflikt uppkommer mellan de olika systemen.

 Liksom majoriteten i domslutet anslöt sig även Lindskog till uppfattningen om att det i fall av konflikt mellan en konventionsbestämmelse och inhemsk lag,  måste förekomma klart stöd för att tillämpningen av svensk lag strider mot konventionen.

I sin skiljaktiga mening behövde Lindskog emellertid inte gå in på frågan om klart stöd utan avvisade målet med hänvisning till res judicata.

 I den efterföljande debatten ifrågasattes principen om ”klart stöd” av flera deltagare. Lindskog vidhöll att försiktighet var påbjuden i fall då lagstiftaren varit medveten om en eventuell normkonflikt och en efterföljande bestämmelse ger uttryck för en sådan avvägning. I dessa fall, menade Lindskog, är det fråga om kompetensfördelning mellan domstolar och lagsitftare där domstolen inte får ta sig för stora friheter. Stefan Lindskog efterlyste också klargörande lagstiftning på området.

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt