Skip to content

Unga döms till allt längre påföljder

Enligt en rapport som tagits fram på uppdrag av Statens Institutionsstyrelse, SiS, döms ungdomar allt oftare till frihetsberövande straff. Förra veckan diskuterades rapporten vid en paneldebatt i Stockholm.

Lagen om sluten ungdomsvård infördes 1999. Ett av syftena var att uppfylla kraven i barnkonventionen, som bland annat stadgar att frihetsberövanden av barn endast får användas som en sista utväg, och att barn som frihetsberövas ska hållas skilda från vuxna.

Kriminologen Tove Petterssons rapport "Återfall i brott bland ungdomar dömda till fängelse respektive sluten ungdomsvård" visar att ungdomar som tidigare dömdes till vård inom socialtjänsten kom att dömas till sluten ungdomsvård efter lagens ikraftträdande.

Enligt rapporten döms ungdomar inte bara oftare till frihetsberövande straff, de döms också till längre påföljer. Rapporten diskuterades förra veckan vid en paneldebatt anordnad av Svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen, ICJ.

Tove Petterssons tolkning är att domare upplever att det är mindre allvarligt att döma någon till sluten ungdomsvård - en vårdpåföljd -  jämfört med fängelse. Hon hänvisade bland annat till ett citat från en domare som sagt att det funnits ett uppdämt behov av att kunna döma ungdomar till strängare påföljder utan att döma till fängelse.

ICJ:s paneldebatt i Stockholm den 7 oktober

Före införandet av lagen om sluten ungdomsvård 1999 var fängelse den enda frihetsberövande påföljden. Sluten ungdomsvård har i princip ersatt fängelsestraffet, förra året dömdes en person under 18 år till fängelse.

Panelen, som utöver Tove Petterson bestod av Mari Heidenborg, chefsrådman vid Solna tingsrätt, Richard Zamani, projektsamordnare Med i Matchen, Martin Lardén, psykolog och forskare vid KI och Jessica Olsson, åklagaraspirant och medförfattare till Barnombudsmannens rapport I'm Sorry, var överens om att lagen om sluten ungdomsvård inneburit en förbättring, men att det finns mycket kvar att göra.

- Lagen fungerar hyfsat bra, men jag får hålla med om att den kom att användas i mycket större utsträckning än det var tänkt. LSU är tänkt för ungdomar som begår väldigt grova brott, sade Mari Heidenborg, som dock påpekade att strafftiderna blivit längre även för vuxna:

- Då följer ju strafftiderna med även för de unga. Det kan vara en förklaring.

Richard Zamani har själv avtjänat ett års sluten ungdomsvård.

- Det som var bra var att jag fick rutiner som jag inte hade tidigare. Jag fick vettiga vuxna att prata med, och framför allt en psykolog.

- Jag fick vissa verktyg därifrån som var bra. Men när jag flyttade tillbaka till min hemort blev jag någon form av ledarfigur för att jag hade avtjänat ett straff. Och hamnade i fängelse.

Läs rapporten här:
aterfall-i-brott-bland-ungdomar-domda-till-fangelse-respektive-sluten-ungdomsvard.pdf

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt