Skip to content

"Plocka bort Luther från axeln!"

Maria Tufvesson Shuck

- Det finns säkert inte en enda delägare som inte känt att nej, nu är det för mycket, säger Maria Tufvesson Shuck, delägare på advokatbyrån Mannheimer Swartling och ansvarig för byråns kontor i New York. - Men de flesta tar sig i kragen, det går över.

På 101 Park Avenue i New York har Mannheimer Swartling sitt kontor. Maria Tufvesson Shuck, delägare och ansvarig för kontoret, sitter i ett konferensrum på 43:e våningen med utsikt över Hells Kitchen och har ryggen vänd mot Empire State Building. Hon avslutar ett kort telefonsamtal.

- Ett mycket bra tips jag kan ge är att alltid svara i telefon om det är barnen eller nannyn som ringer, säger hon skrattandes.

Hon berättar att när hennes barn var små så levde hon i ett land där det i princip inte fanns dagis.

- Men en stor fördel för mig som bodde i USA var att det fanns hjälp att köpa. Men i början hade jag väldigt mycket Luther på axeln och tyckte att man inte kunde köpa så mycket.

Idag råder hon alla unga karriärmänniskor i Sverige att göra samma sak och hon säger att alla kvinnliga delägare på byrån köpt hjälp.

- Det är inte fult att köpa hjälp! Plocka bort Luther från axeln och glöm alla debatter som du hört om vad man ska och inte ska göra. Om man har ett jobb som tar mycket tid och som ger ekonomiska möjligheter att köpa hjälp, köp då hjälp så att lördagsmorgonen kan spenderas med barnen. Relationen till familjen är värd så oerhört mycket.

”Det är skönt att ha Sverige i bagaget”

Maria Tufvesson Shuck tycker att hon får det bästa av två världar i sitt liv.

- Jag arbetar ju i New York, denna spännande och dynamiska stad. Men jag jobbar för ett svenskt företag med en svensk företagskultur, vilket är en enorm skillnad jämfört med att arbeta för ett amerikanskt företag.

I den svarta skyskrapan på 101 Park Avenue har Mannheimer Swartling sitt New York-kontor
Mannheimer Swartling har sitt New York-kontor i den svarta skyskrapan på 101 Park Avenue

 Hon har alltid känt sig dragen till USA. Efter Juristprogrammet och tingstjänstgöringen tog hon en Masterexamen vid Harvard. Hon understryker dock att det är väldigt skönt att ha Sverige med sig i bagaget.

- Jag tror att det är lätt att säga att det är så fantastiskt att vara ute i världen, att det finns en sådan energi och dynamik i USA och att man kan göra saker här som man inte kan göra i Sverige. Men det är hela tiden mot den bakgrunden att man har Sverige i ryggen.

Delägare drivs av egen inre drivkraft”

Maria säger att delägaryrket är väldigt ostrukturerat och att man egentligen inte har någon chef.

- Man är sin egen chef och det finns nog ingen mer krävande chef att ha. Delägare drivs av sin egen inre drivkraft.

Hon menar att delägarkollektivet är ett gäng av högpresterande personer som drivs av sig själva och att det inte är säkert att det är attraktivt för alla.

- Speciellt idag tror jag att många ser fördelarna med att ha en mer strukturerad arbetsdag. Någon kontroll över sin kalender har man inte som delägare.

Pressen kommer med delägarskapet

Maria Tufvesson Shuck menar att skillnaden mellan att vara senior biträdande jurist och delägare är enorm.

- De som är nyblivna delägare känner väldigt stor press på sig. Helt plötsligt går man från att vara senior biträdande jurist till att bli delägare och ska se till att seniora biträdande jurister har att göra. Man har ett arbetsgivaransvar gentemot alla i organisationen och det ansvaret måste man axla. 

 Pressen försvinner aldrig. Den kommer med delägarskapet, menar hon.

- Det finns säkert inte någon delägare som inte känt att ”nej, nu är det för mycket”. Det behöver inte orsakas av något speciellt jobbigt ärende, utan det handlar om pressen som kommer inifrån. Men de flesta tar sig i kragen, det går över.

Men, säger hon:

- Om det nu vore så hemskt, om det var så att man mådde dåligt, då borde man kunna titta på delägarkollektivet och se att väldigt många har stressjukdomar. Men idag tror jag att delägarkollektivet är oerhört hälsosamt jämfört med andra kollektiv i de åldersgrupperna.

Vi har kommit så himla långt i Sverige

Maria Tufvesson Shuck menar att man tidigare pratade om att amerikanska jurister alltid var tillgängliga och höll en viss nivå.

- Men jag måste säga att jag inte upplever att vi ligger efter där, vi har kommit så himla långt i Sverige.

Hon menar att svenska byråer har precis samma servicenivå, om inte till och med bättre, än vad amerikanska byråer har. 

- Många stora amerikanska byråer har blivit så stora att de tappat lite av sin tillgänglighet och sin flexibilitet. Men det är klart, mitt i sommaren, i juli, är det kanske lite svårare att få tag i en svensk jurist med tanke på vår semester.

Objection! – Amerikanska processer främmande för icke-amerikaner

Maria Tufvesson Shuck säger dock att inom processrätten har Sverige fortfarande en del att lära sig av USA.

- Det finns många svenska processjurister som är väldigt duktiga, men överlag så har den amerikanska juristen tränats sedan barnsben i att argumentera. De är fenomenalt duktiga!

e våningen
Konferensrum på 43:e våningen

En avgörande faktor för de amerikanska processjuristernas kompetens är juryrättegångarna.

- Väldigt mycket hänger på den muntliga framställningen i amerikanska processer. Den blir lite av en show, en amerikansk jurist börjar ofta med en anekdot som får alla att lyssna. 

Men det är viktigt att komma ihåg att mycket är annorlunda i Sverige. Bland annat skiljer sig den amerikanska bevisinsamlingsprocessen från den svenska.

- När bevisning förebringas i amerikansk domstol eller vittnen förhörs, hör man hela tiden uttrycket ”objection!”. Viss bevisning får inte förebringas, till skillnad från i Sverige där domaren får höra allt. Detta leder till att det blir mer show och man försöker lura vittnen att säga saker som de egentligen inte borde säga.

Maria tycker att systemet känns lite främmande för en icke-amerikan.

- Det är otroligt mycket som beror av själva processen och det kan kännas konstigt att förklara för sin klient att något kanske inte blir som de har tänkt sig på grund av att man inte haft tillgång till ett visst dokument eller på grund av att motparten fick se ett internt e-mail.

Det kostar för mycket att chansa”

En annan stor skillnad i USA är att om man vinner en process får man i de allra flesta fall inte sina rättegångskostnader ersatta.

- Det gör ju att många okynnesstämmer för att få ut förlikningsbelopp. Det finns inget att förlora på det och det är ett stort problem idag för amerikanska företag.

Maria tror att rättegångskostnadsregeln gjort att okynnesstämningar undviks i Sverige.

- Det kostar helt enkelt för mycket att chansa.

Hon menar dock att man inte får glömma att den amerikanska skadeståndsrätten fyller en funktion i samhället.

- I Sverige finns ett socialt skyddsnät men i USA finns det i många situationer inte det. Om man snubblat på trottoaren eller om bilen blivit påkörd måste man hitta någon skadevållare för att få ersättning.

Maria säger att systemet självklart fått avarter där människor stämmer även om man inte behöver pengarna. Hon menar att även svenskar har influerats.

- När svenskar snubblar på trottoaren i San Fransisco så undrar de om man inte kan stämma någon. Det är lite som att vinna ett lotteri. Som McDonalds-kaffet som var för hett och ledde till ett skadestånd på fem miljoner dollar.

Delägaryrket bra för småbarnsföräldrar

Maria Tufvesson Shuck är gift med en amerikansk man och har två söner, den ena 12 och den andra 15 år gamla. Trots att hennes yrke är krävande menar hon att det passar väldigt bra för småbarnsföräldrar med tanke på att det är så flexibelt.

- Speciellt idag när man tack vare tekniken inte behöver vara på kontoret varje dag, även om man alltid är tillgänglig.

På byrån är det lika vanligt att manliga biträdande jurister tar ledigt som att de kvinnliga gör det.

- Jag försöker förklara för mina amerikanska kollegor att det är helt naturligt i Sverige att män är föräldralediga. Men amerikanska män på banker och advokatbyråer förstår  inte. De skämtar och säger att ”Daddy can leave anytime he wants to” och då menar de lämna företaget för gott! De fattar inte. Ofta frågar de: “Can he still make partner?”

Vi bryr oss inte om könstillhörighet”

Maria säger att hon aldrig förstått varför det skulle vara svårt att vara kvinna. Hon säger att man har ett problem om man tror att man har det.

- Vi bryr oss inte om könstillhörighet. Rent objektivt sett är kvinnor underrepresenterade i delägarkretsen men det finns ett uttalat intresse av att jämna ut underrepresentationen. Vi vill ha in fler kvinnor och det är en fördel att vara kvinna!

Maria ska iväg till ett annat möte. Innan vi tar hissen ner till gatuplan, tittar vi på utsikten en stund.

- Det som är så spännande är att trots att jag varit verksam länge i New York så njuter jag fortfarande varje morgon av pulsen i den här stan. Jag tycker fortfarande att det är så häftigt!


Bild: Frida Bogenkrans / Mannheimer Swartling

  • Alt-texten
    Frida Bogenkrans

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt