Skip to content

Assangeärendet satte Åklagarmyndigheten på prov

- Vi har all anledning att fundera över hur vi ska bli bättre på att bemöta ett stort medietryck, konstaterar riksåklagare Anders Perklev efter turerna kring Julian Assange.

Anders Perklev vill inte påstå att hans mål alltid varit att bli just åklagare. Det var inte självklart att tacka ja när regeringen utsåg honom till riksåklagare 2008. 

- Jag blev väldigt överraskad. Det är klart att det är ett väldigt spännande yrke. Det har två sidor, en sida för chefsrollen och den andra sidan för åklagarrollen. Kombinationen var väldigt lockande. Visst kände jag tvivel, det var inte utan vånda som jag tackade ja, men jag har trivts väldigt bra ända sedan den dag jag tillträdde tjänsten.

- Jag kommer helt utifrån men det är inte ovanligt att man gör det. Flera riksåklagare innan mig har också gjort det.

I slutet av augusti hamnade Åklagarmyndigheten över en natt i världens blickfång. Den 25 augusti bekräftade åklagare Maria Häljebo Kjellstrand på fråga av tidningen Expressen att Julian Assange, grundare av den internetbaserade informationsplattformen Wikileaks, var misstänkt för våldtäkt och ofredande.

Misstankarna om våldtäkt lades ner den 25:e augusti men återupptogs igen av överåklagare Marianne Ny.

Anders Perklev berättar att den här typen av händelser sätter en myndighet på prov, även om det inte är ovanligt att Åklagarmyndighetens utredningar blir uppmärksammade i media.

- Men uppmärksamheten mot utredningen mot Julian Assange kom lite plötsligt. Det som inträffat är också en påminnelse om den tempoförändring som skett inom media, allt går fortare bland annat med avseende på internetmedia.

Anders menar att förändringen gör att åklagarmyndigheten måste bli ännu snabbare på att besvara frågor och på att få ut information och detta på mer än ett språk.

- Vi har all anledning att fundera över hur vi ska bli bättre på att bemöta ett stort medietryck. Den internationella utvecklingen har pågått länge, mycket med tanke på samarbetet inom EU. Ökad rörlighet kräver ett mer internationellt perspektiv.

Den enskilde åklagaren bär ansvar för sina beslut”

Åklagarmyndigheten har redan en handbok med riktlinjer för massmediekontakter. Anders Perklev berättar även att alla åklagare under sin grundutbildning får lära sig hur de ska bemöta media på ett bra sätt.

- Vi vill ha största möjliga öppenhet med undantag för skydd av sekretess. Det är väldigt viktigt att det finns en stor öppenhet. Samtidigt är det viktigt att understryka att det är den enskilde åklagaren som fattar beslut och att det är han eller hon som bär ansvaret för beslutet.

Åklagarmyndigheten skiljer sig på detta sätt från andra förvaltningsmyndigheter.

- Det är den enskilde åklagaren som kan lämna information i enskilda ärenden, det är han eller hon som lättast kan förklara sitt beslut. Åklagaren kan antingen göra detta själv eller i samråd med sin chef lämna över ansvaret till någon annan.

Perklev menar att det ibland händer att detta missuppfattas och att Åklagarmyndigheten som sådan förväntas kunna lämna mer information än den kan.

- Men det finns också förståelse. Det är viktigt att det finns en bra förberedelse hos Åklagarmyndigheten och att vi internt kan ge bra stöd till enskilda åklagare. Vi svarar givetvis för att vi har en bra arbetsfördelning mellan åklagarna. Riksåklagaren går enbart in i enskilda ärenden om ärendet övertas, något som händer ytterst sällan.

För tidigt att säga om fel begåtts

Anders Perklev betonar att utgångspunkten vid handläggning av ärenden är att alla är lika inför lagen. Åklagaren ska därmed agera på samma sätt i alla ärenden när misstankar framförs, oavsett vem som är misstänkt.

- Men det finns alltid en risk att en offentlig person drabbas hårdare av ett tvångsmedelsbeslut än vad en icke offentlig person gör. Om vi begått något specifikt fel i det här ärendet är för tidigt att säga.

Åklagarmyndigheten kommer att utvärdera hela händelseförloppet.

- Vi bör ytterligare förbättra vår förberedelse för den här typen av händelser. Även om det inträffar på en helg måste vi ha resurser.

"Media ska granska"

Internationellt sett säger Anders att Åklagarmyndigheten har mött stor förståelse och att de allra flesta internationella medier haft en vänlig ton.

- Alla länder har olika rättsliga system och det blir naturligt att medier granskar sitt eget system. Och det med all rätt, media ska granska! Men skriver man om händelser i andra länder blir nyhetsrapporteringen kanske mer beskrivande.

Anders menar att det är riktigt att Åklagarmyndigheten fått kritik för hanteringen av Assangeärendet.  

- Men vi ska inte vara rädda för kritik. Vi måste kunna ta emot kritik som myndighet, sedan gör vi en egen bedömning av vilken kritik som varit berättigad och vilken som varit mindre välriktad. Men det innebär inte att vi ska värja oss för kritik, vi måste vara öppna. Åklagarmyndigheten är en maktmyndighet och det ska finnas en granskning.

Anders Perklev efterträdde Fredrik Wersäll som riksåklagare i april 2008. Han har tidigare arbetat som hovrättsassessor och som chef för straffrättsenheten vid justitiedepartementet. Han har också varit förordnad som expert i diverse statliga utredningar. 

Frida Bogenkrans
frida.bogenkrans@dagensjuridik.se

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt