Skatteverket beslutade sommaren 2009 att inte medge en kvinna skattereduktion för hushållsnära tjänster. Kvinnan hade lämnat in underlag för en kostnad om närmare 8 000 kronor för serveringspersonal som hjälpt till i samband med att hon haft en middagsfest i hemmet för cirka 100 sittande gäster.

Middagen hade bestått av välkomstdrink, buffé, kaffe och tårta samt vickning och bar. Personalen hade skött uppläggning, skivat kallskuret, lagt upp och tillagat lax i ugn, blandat såser, gjort sallad, skivat bröd, serverat drinkar, dukat, dukat av, fyllt på mat, kokat kaffe och te, garnerat och lagt upp tårtor, kokat korv, städat av bord och kök samt samlat ihop sopor. Den firma som kvinnan anlitat hade emellertid inte utfört någon form av catering eftersom all mat funnits på plats i hemmet.

Länsrätten konstaterade efter överklagande att utgångspunkten beträffande vilka tjänster som ska omfattas av skattereduktion är att det ska röra sig om normalt och sedvanligt hushållsarbete. Domstolen konstaterade att matlagning som utförs i eller i nära anslutning till hemmet är arbete som kan medföra rätt till skattereduktion samt att även servering, diskning etcetera som utförs av den som lagar maten omfattas. Det avgörandet är huruvida matlagningen utgjort den huvudsakliga tjänsten, konstaterade domstolen.

Rätten fann vid en sammantagen bedömning att det av utredningen i målet framstod som att arbetet i det aktuella fallet till övervägande del bestått av serverings- och bortplockningshjälp. Arbetet kunde därför inte klassificeras som matlagning i lagens mening. Den städning och diskning som utförts framstod vidare inte ha varit av sådan art och omfattning att det berättigade till skattereduktion i egenskap av städarbete eller annat rengörningsarbete.

Länsrätten ansåg mot denna bakgrund att Skatteverket haft fog för sitt beslut och avslog kvinnans överklagande.

Kammarrätten konstaterar efter överklagande att den som begär skattereduktion för hushållsnära tjänster normalt sett ska styrka det förhållandet som det yrkade avdraget grundar sig på och att detta gäller särskilt i fall där det finns gränsdragningsproblem, vilket motiverar noggrann dokumentation av såväl arbetsuppgifternas art som den tidsmässiga fördelningen mellan dem.

I det aktuella fallet framgår det från fakturan från det bolag som anlitats att tre personer arbetat sammanlagt 21,5 timmar under kvällen. Det har dock inte kunnat klarläggas eller ens uppskattas hur stor del av det arbete som bolaget utförde som hänför sig till matlagning i egentlig mening. Mycket tyder dock på att såväl matlagning som städarbete endast utgjort en begränsad del av uppdraget som helhet. Förutsättningar att medge skattereduktionen saknas därför och överklagandet avslås.

Isak Bellman
isak.bellman@dagensjuridik.se