På grund av dåliga sikt- och väderförhållanden kunde Ryanairs plan från Skavsta inte landa på Bryssel Charleroi utan landade istället på en reservflygplats i Liege.

Detta fick till följd att returflygningen från Charleroi samma kväll ställdes in. Två makar avböjde ombokning av deras flygbiljetter till ett flyg några dagar senare eftersom de skulle vara tillbaka på arbetet nästa dag. Makarna lämnade flygplatsen och tog sig hem på egen hand och bekostnad med taxi, tåg och hyrbil.

Makarna yrkade i tingsrätten på dels kompensation och dels skadeersättning på grund av den inställda flygningen. Tingsrätten tillerkände makarna kompensation men inte skadeersättning.

Hovrätten konstaterar att svensk rätt i allmänhet omfattar dröjsmålsbegreppet både försening med en prestation och en utebliven prestation. Men på det internationella konventionsområdet kan emellertid, med hänsyn till det övergripande unifieringssyftet, ett visst begrepp ha en annan innebörd än vad som normalt gäller enligt nationell.

Hovrätten konstaterar i likhet med tingsrätten att artikel 19 i Montrealkonventionen om dröjsmål inte omfattar även inställda flygningar. Hovrätten anser dessutom, i motsats till vad tingsrätten gjort att det inte framstår som rimligt att Ryanair borde haft en extrabesättning tillgänglig och att flygbolaget visat att den inställda flygningen berott på extraordinära omständigheter. Makarna tillerkänns därför varken kompensation eller skadeersättning.

red@dagensjuridik.se