Skip to content

Europakonventionen får starkare ställning


Karin Åhman, Ulf Bernitz och Jörgen Hettne kommenterar EU:s anslutning till Europakonventionen, inrättandet av en extern domstol och tillsättningen av en EU-domare i Europadomstolen.

I december 2009 trädde Lissabonfördraget i kraft. Därmed blev den så kallade MR- eller rättighetsstadgan som antogs som en politisk förklaring år 2000 juridiskt bindande. Genom fördraget görs det också möjligt för EU att ansluta sig till Europakonventionen.

- Tidigare har det inte varit möjligt för EU att som organisation ansluta sig till Europakonventionen. Genom det nya Lissabonfördraget finns det nu ett rättsligt underlag för detta. Det är fråga om en önskad politisk utveckling, säger Karin Åhman, docent i konstitutionell rätt och expert på mänskliga rättigheter.

I maj ska Europaparlamentet rösta om ett initiativbetänkande om förhandlingarna om tillträdet som lagts fram av spanske ledamoten Ramón Jáuregui.

Jörgen Hettne, forskare vid Svenska Institutet för europapolitiska studier, konstaterar att EU:s anslutning till Europakonventionen kan ta många år.

-  Överenskommelsen kommer att behöva godkännas av alla EU:s medlemsländer men också alla Europarådets medlemmar, inbegripet Ryssland. Att EU-ansluter sig till Europakonventionen är en framgång för Europarådet som annars skulle riskera att marginaliseras till följd av EU:s utveckling.

Karin Åhman är övertygad om att rättighetsaspekten kommer att stärkas i och med anslutningen.

- Projektet har en rättslig och en politisk dimension. Tanken med anslutningen och stadgan är bland annat att EU:s legitimitet ska öka. EU kommer emellertid att få en mer federal karaktär vilket kanske inte önskas av alla dem som i och för sig välkomnar stadgan. 

- Det är inte fråga om någon stor skillnad egentligen. Europakonventionen får en stärkt rättslig status och EU-organen blir än mer skyldiga att tillämpa konventionen. Den nya MR-stadgan förstärker också förstås rättighetsperspektivet och sätter ytterligare en grimma på politiken, säger hon.

Jörgen Hettne påpekar att skyddet för mänskiga rättigheter redan finns på flera nivåer.

- Det finns på den nationella nivån genom nationella grundlagar och lagstiftning i anslutning till Europakonventionen och på EU-nivån, genom EU-domstolens praxis och EU:s stadga om grundläggande rättigheter. Det blir inte fler rättigheter genom att EU-ansluter sig till Europakonventionen, men systemen vävs samman och skyddet görs mer enhetligt.

Enligt Karin Åhman är den viktigaste effekten av att Lissabonfördraget trätt ikraft att de nya fri- och rättigheterna i den så kallade MR-stadgan blir gällande rätt inom EU och så även i svensk rätt.

- MR-stadgan utökar listan över fri- och rättigheter som ska gälla inom EU. Bland nyheterna finns till exempel ett stadgande om barns rättigheter med inspiration från FN:s Barnkonvention. Likaså anges flera sociala rättigheter och arbetstagares rättigheter vilket inte omnämns i Europakonventionen.

Enligt Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt vid Stockholms universitet, är den största förändringen att Europadomstolen i Strasbourg blir överordnad EU-domstolen i Luxemburg i frågor som rör tillämpningen av Europakonventionen.

- Man kommer i sista hand att kunna klaga till Strasbourg på domar och beslut fattade av EU-domstolen. Principiellt är det en viktig förändring som också pressar EU-domstolen att vara följsam mot Europadomstolens praxis.

Europadomstolen ska vara garant för att EU och dess medlemsstater alltid respekterar medborgarnas grundläggande rättigheter. Vid denna ”nya” externa domstol kommer EU-invånare också att kunna väcka talan mot EU.

Karin Åhman ser positivt på förändringen.

- Det ger en tydligare kompetensfördelning mellan Europadomstolen och EU-domstolen och kan förväntas öka effektiviteten genom att verksamheten mellan domstolarna i bästa fall renodlas, menar Karin Åhman.

Jörgen Hettne menar inrättandet av en utomstående domstol skapar legitimitet för EU-systemet som sådant.

- Fördelen är att det blir tydligt vilken domstol som har sista ordet när det gäller tolkningen av de mänskliga rättigheterna. Nackdelen är att det kan ta ännu längre tid än i dag innan sådana tolkningsfrågor avgörs. Dessutom är det ovant för EU-domstolen att en annan domstol kan ha sista ordet.

På förslag från utskottet för konstitutionella frågor finns även att införa en EU-domare i Europadomstolen.

- Varje stat som tillhör Europakonventionen har en egen domare i Europadomstolen i Strasbourg. Man menar att motsvarande bör gälla för EU som medlem i Europakonventionen, berättar Ulf Bernitz.

Enligt Karin Åhman är det en ”logisk konsekvens” av EU:s anslutning till Europakonventionen, som bland annat skulle stå för den EU-rättsliga kompetensen.

Jörgen Hettne menar att det är en fördel om någon av domarna i Strasbourg känner till EU-systemet när detta är föremål för prövning.

- EU är en komplex och säregen organisation. Det handlar om att skapa förutsättningar för ett ömsesidigt förtroende mellan de bägge instanserna, konstaterar han. 

Johanna Haddäng
johanna.haddang@dagensjuridik.se

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt