Ok säga upp arbetstagare som inte gått med på lönesänkning
Åtta personer som avlönades med så kallad premielön avböjde ett erbjudande om att omreglera anställningsvillkoren, och sades senare upp på grund av arbetsbrist. Arbetsdomstolen finner nu att uppsägningarna inte strider mot kollektivavtalet.
Åtta personer, medlemmar i Svenska Transportarbetareförbundet, tillsvidareanställdes hos ett miljöföretag under åren 1996 och 1997. De arbetar som renhållningsarbetare och hämtar sopor inom område Östermalm i Stockholm och avlönas med så kallad premielön.
Bolaget önskade frångå premielönesystemet och erbjöd därför arbetstagarna att omreglera anställningsvillkoren till fast månadslön, "månadslön + premiekomp.".
Förslaget innebar kraftiga lönesänkningar, mellan 400 och 5 847 kronor per månad.
Samtliga arbetstagare avböjde erbjudandet och sades senare upp på grund av arbetsbrist.
Mellan parterna har tvist uppstått om tolkning av kollektivavtalet och om bolaget genom att erbjuda arbetstagarna den aktuella omregleringen och genom att säga upp arbetstagarna gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott samt om bolaget haft saklig grund att säga upp arbetstagarna.
Arbetsdomstolen, AD, finner att det inte kan anses följa av kollektivavtalet att det krävs en lokal överenskommelse för att byta löneform från premielön till fast lön jämte premiekompensation.
Fråga återstår då om den av bolaget erbjudna omregleringen skulle innebära en kollektiv sänkning av den utgående förtjänsten, vilken skulle stå i strid med kollektivavtalet.
AD:s slutsats är att kollektivavtalet och den aktuella löneöverenskommelsen inte kan anses ge löneskydd.
Därmed var erbjudandena inte i strid med kollektivavtalet, konstaterar AD. Förbundets talan om skadestånd för kollektivavtalsbrott ska därmed avslås.
Uppsägningarna har skett efter det att någon överenskommelse med de enskilda arbetstagarna om ändrade anställningsvillkor inte kunnat uppnås.
Då AD funnit att erbjudandena inte var i strid med kollektivavtalet finner AD att det förelegat saklig grund för uppsägning av arbetstagarna.
Någon annan omständighet, än att erbjudandena om villkorsändring var i strid med kollektivavtalet för att uppsägningarna skulle sakna saklig grund, har inte åberopats.
Förbundets talan om att uppsägningarna ska ogiltigförklaras ska därmed också avslås.
Sammanfattningsvis avslår AD förbundets talan och beslutar att förbundet ska ersätta bolaget för dess rättegångskostnader med 306 452 kronor.
Johanna Haddäng
johanna.haddang@dagensjuridik.se










































































