Skip to content

Domstolsprövning i gränslandet

- I vissa situationer är det inte möjligt att åstadkomma domstolsprövning av en tvistefråga. Det spelar ingen roll hur rätt man har, konstaterar Patrik Södergren, som snart ska försvara sin doktorsavhandling "Vem dömer i gråzonen?". 

I bland är det svårt att bestämma om en tvist mellan enskilda och stat eller kommun ska prövas av en allmän domstol eller av en förvaltningsdomstol. Och på frågan i vilken utsträckning det är tillåtet att tillämpa privaträttsliga regler i primärt offentligrättsliga tvister finns det inte något säkert svar.

Patrik Södergren blev intresserad av dessa frågeställningar för tio år sedan, då han jobbade som notarie på en länsrätt och sedan som överrättsnotarie, numera fiskal, på en hovrätt.

- På båda domstolarna kom jag i kontakt med fall där processuella fallgropar hotade eller faktiskt medförde att människor gick miste om möjligheten att genomdriva sina rättigheter – sedan spelade det ingen som helst roll hur ”rätt” de egentligen hade materiellt sett. I många fall var det just kompetensfördelningen mellan olika domstolar som var grundorsaken till problemen.

Som universitetslärare fördjupade sig Patrik Södergren i EG-rätten, och insåg då att problemet potentiellt var av mycket stor omfattning. Rollfördelningen mellan domstolarna behöver tydliggöras, med hänsyn till bland annat rätten till domstolsprövning enligt Europakonventionen och EU-rätten, menar han.

I avhandlingen ”Vem dömer i gråzonen?” föreslås att problemet ska åtgärdas genom att förvaltningsdomstolarnas roll klargörs – eller genom att de allmänna domstolarna och förvaltningsdomstolarna slås samman till en enhetlig domstolsorganisation.

Patrik Södergren gissar att jurister med intresse för civil- eller förvaltningsprocessrättsliga frågor, och av vad som händer när dessa frågor ska försöka samsas, kan ha glädje av avhandlingen.

- Sedan hoppas jag förstås att bokens ”budskap” också skall lyckas sippra ut i det så kallade praktiska rättslivet, till myndigheter, domstolar och advokater, och gärna också till Justitiedepartementet.

För den som försöker genomdriva sin rätt ”i gråzonen”, eller för den som fungerar som ombud för en sådan person, är avhandlingens budskap ganska pessimistiskt, menar Patrik Södergren.

”Försök med förvaltningsdomstol, och det kommer nästan säkert att sluta med att anspråken inte blir prövade i sin helhet. Försök med allmän domstol, och det är möjligt att anspråken blir prövade, men det finns en hel del osäkerhet där också och där tillkommer vågspelet med rättegångskostnader”, säger han.

- Mina ”råd” riktar sig främst till de högsta domstolsinstanserna och till lagstiftaren – se till att klargöra vad som gäller så att enskilda slipper onödiga processer och risken att hamna ”mellan stolarna”. Så länge så inte har skett vågar jag inte ge några råd till parter eller ombud.

Historiskt, och fram till slutet 1990-talet, har de allmänna domstolarna haft uppgiften att ”döma i gråzonen”. Bilden har emellertid komplicerats av att förvaltningsdomstolarna, som i nuvarande form kom till under 1970-talet, successivt har förstärkts och byggts ut, samtidigt som möjligheterna att överklaga myndigheters beslut i förvaltningsdomstol hela tiden har utökats.

I dag finns det en nästintill generell rätt att överklaga myndighetsbeslut i förvaltningsdomstol. Frågan är om förvaltningsdomstolarna därigenom också har övertagit uppgiften att ”döma i gråzonen” från allmän domstol eller om förvaltningsdomstolarna enbart har att ta ställning till offentligrättsliga frågor .

Det finns inga klara ställningstaganden till frågan om förvaltningsdomstolarnas roll, och det kan till och med vara på det sättet att förvaltningsdomstolarna själva anser att deras prövning är begränsad till den offentliga rätten, medan de allmänna domstolarna utgår från att förvaltningsdomstolarna även prövar frågor om tillämpning av privaträtten. ”Gråzonen” skulle därmed hamna mellan stolarna.

Fredagen den 11 december försvarar Patrik Södergren, juridiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Vem dömer i gråzonen? Domstolsprövning i gränslandet mellan offentlig rätt och privaträtt”. Fakultetsopponent är professor Outi Suviranta, Juridiska fakulteten, Helsingfors universitet.

Johanna Haddäng
johanna.haddäng@dagensjuridik.se

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt