Skip to content

Domstolsverket har mycket kvar att göra

södertörns tingsrätt

Domstolsverket vill förbättra relationerna mellan domare och journalister.  Södertörns tingsrätts hantering av Sturebymålet är ett steg i fel riktning.

Den 26 oktober meddelade Södertörns tingsrätt muntligen att de två åtalade sextonåringarna i Sturebymålet dömts till ett år och åtta månaders sluten ungdomsvård vardera. Domen färdigställdes i skriftlig form den 30 oktober.

Målet har uppenbarligen tilldragit sig mer intresse än tingsrätten klarat av att hantera. Dagens Juridik har per den 6 november inte fått ta del av domen.

Den 26 oktober mailade en redaktionsmedarbetare in en beställning. Den 28 oktober skickade vår redaktionsassistent ett mail som bekräftade att vi var villiga att betala för en digital kopia. När ingen av mina kollegor fick något svar gjorde jag den 29 oktober ett nytt försök att beställa domen. Vi har också ringt domstolen vid ett flertal tillfällen.

Tingsrätten bekräftade på torsdagen att åtminstone en beställning kommit domstolen tillhanda. Anna-Lisa Stoican, enhetschef vid Södertörns tingsrätt, berättar att domstolen försökt maila mig den 30 oktober men att den som skickat mailet stavat mitt namn fel. Ytterligare ett mail har enligt domstolen skickats till vår redaktionsassistent.

Vår IT-leverantör meddelar dock att vi inte fått in ett enda mail från Södertörns tingsrätt under hela den tid som förflutit sedan domen avkunnades. Vi har heller inte haft några driftstörningar eller andra problem som kunnat resultera i försvunna mail.

Enhetschefen uppger  att domstolen blivit nerringd, att många förfrågningar kommit in och att den mänskliga faktorn troligtvis ligger bakom det inträffade.

Att Sturebymålet blev uppmärksammat kan dock inte ha kommit som en överraskning. Hög arbetsbelastning eller praktiska problem är enligt praxis heller inte godtagbara skäl för att inte lämna ut en allmän handling. Underlåtenheten kan vara att betrakta som tjänstefel - låt vara att gärningen skulle betraktas som ringa och därmed inte vara straffbar. 

Under den tid som gick från att domen meddelades tills dess att den blev tillgänglig för allmänheten återgavs en rad felaktigheter i diverse tidningar och tv-program. Bland annat rapporterade flera tidningar att de båda 16-åringarna dömts till fängelse. Bilden som förmedlades var att tonåringar förvaras tillsammans med grovt kriminella vuxna.

Domstolen är naturligtvis inte ansvarig för tidningars slarv. Å andra sidan är domstolens arbete inte slutfört i och med att dom avkunnas. Som alla myndigheter har tingsrätten en skyldighet att lämna ut handlingar och att besvara frågor från allmänheten. Domstolen ska också lämna upplysningar, vägledning, råd och annan hjälp. Myndigheternas serviceskyldighet gentemot enskilda innefattar en serviceskyldighet gentemot pressen.

Andra domstolar, inte minst hovrätter, har i liknande fall hållit presskonferenser och på andra sätt försökt förebygga missförstånd. Anna-Lisa Stoican meddelar att domstolen övervägde att hålla en presskonferens och att skicka pressmeddelanden i anslutning till att domen meddelades:

- Domaren läste högt ur domen under en timmes tid. Han stod också till förfogande efteråt och gjorde intervjuer.  Däremot avstod domstolen från att skicka ett pressmeddelande.

När vi som inte hade möjlighet att vara på plats inte får ta del av varken pressmeddelanden eller själva domen är vi hänvisade till rykten och andra tidningars uppgifter. Vår uppfattning är att domstolen borde ha förutsett anstormningen av beställningar och frågor och anpassat resurserna därefter.

Det kanske mest intressanta uttalandet i sammanhanget kom från en kollega till enhetschefen. På frågan om domstolen borde ha agerat annorlunda gentemot pressen svarar en anställd vid Södertörns tingsrätt:

- Det har vi inga synpunkter på. Jag läser inte om domar i tidningar, eftersom det som står där inte alltid stämmer.

Det är lätt att hålla med. Omvänt är det dock så att många brister inom rättsväsendet aldrig hade åtgärdats om de inte uppmärksammats i media. Hur många utredningar har tillsatts efter granskningar som endast varit möjliga genom den insyn offentlighetsprincipen ska säkerställa?

Senast i oktober återupptogs förundersökningen i ett mål som bär stora likheter med fallet Osmo Vallo - efter ett inslag i Sveriges Radio. Och var det inte så att HD ansåg Kalla Faktas fem inslag om Yasser Askar så övertygande att domstolen beviljade resning?

Domstolsverket har under ledning av tidigare hovrättsrådet Staffan Levén tagit fram en mediapolicy som ska stödja och vägleda domare i deras kontakter med massmedia. Målsättningen är att förbättra relationerna mellan domare och journalister.

- Journalister är inte våra fiender, sade Staffan Levén i samband med att policyn presenterades.

Jag vet inte vilka citat som bäst återspeglar mentaliteten hos domstolarna - Domstolsverkets, enhetschefens eller hennes kollegas. Klart är att både domare och journalister förlorar när domstolar åsidosätter offentlighetsprincipen.

Rimligen blir det också svårt för Domstolsverket att omsätta sina visioner i praktiken om domare avfärdar problematiken med att det tidningarna skriver i alla fall aldrig stämmer.

Fredrik Svärd
Chefredaktör

Bild: Janerik Henriksson / Scanpix

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt