Skip to content

Svårt utreda grundlagsskyddade nätskojare

Vid sidan av de etablerade kreditupplysningsföretagen florerar en mängd internetbaserade aktörer på marknaden. Efter utvidgningen av grundlagsskyddet för hemsidor drunknar nu Konsumentverket i anmälningar mot nätskojare.

Sedan ändringen i yttrandefrihetsgrundlagen, YGL, år 2003 omfattas webbsidor av grundlagsskydd på samma sätt som tryckta skrifter. Genom registrering av ansvarig utgivare och utgivningsbevis åsidosätts de sedvanliga bestämmelserna i kreditupplysningslagen, KuL.

Grundlagsskyddet försvårar utredningen

- Det här är ett svårt problem. Eftersom företagen har grundlagsskydd för sina databaser är det inte säkert att vi ens får ställa frågor om innehållet. Frågan hänger än så länge i luften. Vi anser dock att vi får det och fortsätter att utreda verksamheterna. Eftersom det rör sig om allvarliga integritetsintrång är det viktigt att vi når en slutsats om hur den här typen av problem ska behandlas, säger Hans Kärnlöf på Datainspektionen.

Genom att distribuera upplysningarna via nätet anser bolagen sig exempelvis inte skyldiga att underrätta den sökningen gäller. Detta gäller även sökningar som görs av privatpersoner, under förutsättning att sökningen inte är tillräckligt omfattande för att omfattas av reglerna om kreditupplysning. Enligt KuL 9 § ska den som efterfrågar uppgifterna ha ett legitimt intresse av dem, såsom ett ingånget kreditavtal. Den frågan överlämnas dock oftast till kunden själv att avgöra.

Kreditupplysningsföretag mest anmälda

Listan över nätföretag som lever på att sälja personuppgifter hämtade ur större myndigheters databaser kan göras lång. Endast sjutton företag har idag meddelats tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet. Mönstret är det samma hos de flesta av företagen. Gratis eller till låga kostnader erbjuds information om bostad, betalningsanmärkningar, skuldsaldo, skuldsanering, civilstånd och annat av intresse.

Reaktionerna har inte låtit vänta på sig; bolagen är oöverträffade sett till mängden anmälningar till Konsumentverket. Notara Kreditupplysning, som står bakom blufföretag Kreditscore, står ensamt för tio procent av det totala antalet anmälningar i år.

Kreditscore.se anmält över tvåhundra gånger

Bakom företaget står två skåningar som tidigare figurerat i ett antal konkurser. Kreditscore hade i slutet av september dragit på sig över tvåhundra anmälningar till Konsumentverket. För 499 kronor – en krona under gränsen för vad Allmänna Reklamationsnämnden normalt tar upp till prövning – erbjuder bolaget bevakning av privatpersoners kreditvärdighet.

Enligt de anmälningar som rullat in har det inte framgått att det rör sig om en betaltjänst, inte heller att kunden knyts till företaget under tio år eller att kunden frånsäger sig avbeställningsrätten enligt distansavtalslagen. Kreditscore har efter omfattande publicitet förtydligat sina villkor, men liksom fallet med Ratsit fortsätter verksamheten i huvudsak oförändrad.
 
Ratsit lagrar fem miljoner deklarationer

Ratsit väckte stor uppmärksamhet genom att göra det möjligt för vem som helst att gratis eller till låga kostnader ta reda på grannars, chefers och vänners löner. Trots Skatteverkets regeländringar avseende uppgifter som hämtas från Skatteverket och Kronofogdemyndigheten i juni i år är Ratsit idag ett välmående företag. Bolaget har över fem och en halv miljon deklarationer tillgängliga för sökning via Ratsits hemsida.

Även om Ratsit sett över sina rutiner sedan Skatteverkets regeländring säljer bolaget fortfarande mindre omfattande ”personrapporter” som inte omfattas av kreditupplysningsreglerna – och därmed kan lämnas ut utan den omfrågades vetskap.

  • Alt-texten
    Fredrik Svärd
    Chefredaktör

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt